Mina 10 första fondtips

Även om du har fondsparat i många år, så kan det vara värt att börja från början och utvärdera dina fondval från grunden. Här är en checklista.

Jonas Lindmark 2007-02-09 | 13:06
Facebook Twitter LinkedIn

I går kväll talade jag på ”Stora Fonddagen” som Robur anordnat på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm. Mitt uppdrag var att ge tips hur Swedbanks kunder kan göra för att välja rätt fonder. Och detta ämne kanske intresserar fler, så jag upprepar innehållet i veckans krönika.

Att jag valt rubriken ”första fondtips” – inte bästa – är för att de avgörande besluten som fondsparare kommer först, innan valet av enskild fond. Det beror på att sparande är individuellt, för vi har olika sparmål, olika ekonomi och olika känslighet inför att förlora pengar. Därför stämmer det sällan särskilt bra när banker och försäkringsbolag gör förenklingar, till exempel att alla i en viss ålder ska ha samma fond eller att allt bosparande ska göras i samma fond.

För att veta vilka argument som är rätt skäl för just dig, så att du ökar chansen att välja rätt fonder, behövs en hel serie sparbeslut. Besluten behöver tas i rätt ordning och fondvalen kommer först mot slutet. Här är en checklista med 10 tips:

(1) – Prioritera sparandet och ta ett mål i taget.

Inled med att tänka efter mycket noga, vilka är dina mål i livet? När du bestämt dig, se till att nå ett sparmål i taget. Normalt är första sparmålet att skapa en ekonomisk buffert, nästa att amortera dyra lån, det tredje är ofta bättre boende. För de flesta är det först därefter vettigt att fokusera på mer långsiktigt sparande, som pensionssparande.

Men det är viktigt att satsa främst på ett mål i taget, för den som sätter av lite grann till flera olika sparmål tar större risk att inte nå något. Dessutom är det värt att fundera en hel del på hur stor del av din inkomst du behöver spara. Ju mer du sparar, ju troligare är det förstås att du når dina mål.

(2) – Fundera på spartid och hur stora förluster du tål.

Just nu – efter de senaste fyra årens branta börsuppgång – så tycker jag att det är stor risk att aktiefonder kommer att ge lägre avkastning än räntefonder de närmaste fem åren. Är din spartid kortare än fem år, så satsa bara i aktiefonder om du vet att du tål eventuella förluster. Om du sparade i aktier under börsnedgången 2001 och 2002 så har du nog märkt hur pass illa du mår av plötsliga djupdykningar.

En buffert tycker jag att man ska ha på ett vanligt bankkonto med bra ränta eller i en räntefond. Det är viktigt både att snabbt komma åt pengarna när de plötsligt behövs och att inte ett börsras strax innan gör att du tvingas sälja med förlust eller avstår från något du egentligen behöver.

Var även försiktig med pensionssparande. Många rådgivare påstår att man ska ta hög risk för att spartiden är så lång, men ju större del av din framtida pension som du själv sköter förvaltningen av, ju större anledning finns att vara försiktig. Det är i dåliga tider som sparandet behövs bäst – men om det går dåligt för Sverige framöver så kommer troligen även aktiemarknaden att utvecklas dåligt, vilket betyder att den som har satsat hela sin pension på aktier drabbas dubbelt. Att spara i en aktiefond i 20 år räcker inte för att känna sig säker. Det finns gott om dåliga 10-årsperioder för aktier historiskt. Men om du först råkar ut för en dålig 10-årsperiod, så kan det faktiskt komma en dålig till därefter.

(3) – Tro inte på lögnerna om risk.

De som säljer aktiefonder upprepar gärna ett par lögner. Den första är ”Om du investerar på minst 5 års sikt kommer aktiefonder troligen att ge högre avkastning”. Den används för att få folk att placera allt sitt sparande i aktiefonder, kanske för att aktiefonder har högre avgifter och alltså ger fondbolagen mer betalt.

Sanning är att ingen vet hur framtiden blir, ingen vet ens de framtida sannolikheterna på aktiemarknaden. Visst har vi historisk erfarenhet, men framtiden behöver inte följa gamla mönster. Om du sparar i aktier eller aktiefonder, så betyder det att du kanske får tillbaka mycket mindre än du har satsat, oavsett hur länge du sparar. Så tar du risk på aktiemarknaden – gör det med öppna ögon.

Den andra lögnen är ”Högre risk ger i snitt högre avkastning”. Den användes till exempel om Asienfonder 1993, i slutet på 90-talet för att sälja IT-fonder, och de senaste åren för Rysslandsfonder.

Sanningen är att högre risk normalt bara ger större osäkerhet. MSCI Emerging Markets Index mäter snittet för aktiemarknaderna i 28 tillväxtländer. Om du investerar i ett enda av dessa länder, till exempel via en Indienfond eller en Kinafond, så tar du större risk att förlora pengar – men i genomsnitt kommer avkastningen att bli samma som index. Alltså betyder ett enda land att du tar högre risk, men får samma snittavkastning. Samma sak på Stockholmsbörsen – du kan ta högre risk genom att placera allt i en enda aktie, men i genomsnitt ger det samma avkastning som index, eller en indexfond.

Ett annat bevis är den historiska erfarenheten de senaste 10 åren. Som jag påpekade i förra veckans krönika ”Varning för Kinafonder” har vanliga MSCI världsindex i snitt stigit 6,1 procent per år de senaste 10 åren, medan MSCI Emerging Markets har stigit aningen mindre, 5,9 procent per år. Tillväxtländerna har alltså i snitt givit lite längre avkastning de senaste tio åren, vilket främst beror på dålig utveckling i Asien. Jag har skrivit mer om dessa två lögner i krönikan ”Högriskfondernas förbannelse består” (länk ovan till höger).

(4) – Välj först fondkategorier och fördelning – strategi.

Innan fondvalet gäller det dels att bestämma vilka fondkategorier som passar för sparmålet. Dels är det avgörande för resultatet att hitta en lagom fördelning mellan dessa kategorier, som utifrån sparmålet ger bra balans mellan chans och risk. Detta brukar kallas ”strategi”.

Jag tycker att du ska lyssna på flera rådgivare, men normalt är det vettigt med breda fondtyper, som placerar i många länder och många branscher. Breda fonder ger förvaltaren större frihet, vilket betyder mer bekvämlighet för dig. Exempel är globalfonder, Europafonder, samt generationsfonder och blandfonder som både placerar i Sverige och utomlands. Rätt fördelning mellan dessa är som sagt individuellt.

(5) – Bestäm om du är en aktiv eller passiv fondsparare.

Ditt fondval bör även variera beroende på om du är en aktiv eller passiv fondsparare, alltså hur aktivt du tror att du kommer att bevaka och byta ut dina fonder. Om du troligen kommer att behåller samma fonder i många år, då rekommenderar jag i första hand indexfonder med låga avgifter, för enkel matematik visar att de på lång sikt kommer att ge högre avkastning än snittet för övriga fonder (mer om det i ”Fördelar för stora indexfonder”).

Om du tror att du kommer att vara aktiv och byta fonder när det behövs, då finns god chans att överträffa indexfonder. Lättast gör du det genom att leta upp individer som verkar vara ovanligt duktiga fondförvaltare.

(6) – Skilj på argument och skäl.

I reklamen finns många olika typer av argument för att välja en viss fond – bra argument, dåliga argument. Men för dig som individ räcker det inte med bra argument, fonden måste passa med dina behov också, bara då är argumenten kanske rätt skäl för dig att välja fonden.

Det är ungefär som med bilar. Det finns inte en enda bilmodell som passar alla, inte heller en enda bilmodell som alltid är mest användbar för dig. Ibland behöver du en stor bil ibland en liten. För att ett argument för en bil ska vara intressant, så måste bilen först vara av rätt sort. På samma sätt måste fonden först vara i rätt fondkategori, en typ av fond som passar med din strategi (se ”Välj rätt fonder, av rätt skäl”).

(7) – Välj de enskilda fonder som passar just dig.

Först nu är det dags att välja enskilda fonder inom varje kategori. Att fokusera på att hitta låga avgifter och duktiga förvaltare är som sagt de säkraste sätten att hitta vinnarfonder. Helst ska fonden förstås ha båda.

Vad som är viktigast beror på punkt 5 ovan. För dem som stannar många år i samma fond är låga avgifter det bästa argumentet, därför att låga avgifter är det enda som är någorlunda säkert långt in i framtiden, medan förvaltare byter jobb ganska ofta.

(8) – Använd fondbetyg enbart vid valet inom kategorin.

Ett närliggande exempel på argument för en fond är att den har högsta Morningstar Rating, 5 stjärnor. Det kan betyda att fonden har en duktig förvaltare, men det är viktigt att känna till att fondbetyg alltid sätts inom en kategori, jämför med andra liknande fonder. Så fondbetyg kan inte säga något om framtiden för kategorin.

Många har missuppfattat och tror att höga fondbetyg betyder en prognos att fonden kommer att ge högre avkastning än andra fonder. Men sanningen är att eftersom fondbetygen alltid sätts inom en enda kategori så kan de inte säga något om framtiden för hela kategorin.

Lika lite kan skolbetyg i ett ämne förutsäga framtida löner – om lille Kalle har fått bra betyg i kemi, så säger inte det att kemister kommer att få höga löner jämfört med andra jobb i framtiden, men kanske att lille Kalle kommer att lyckas bra som kemist.

(9) – Undvik att försöka spå länder och branscher – taktik.

Många fondsparare ägnar mest tid åt att välja mellan enskilda länder och branscher. Men för de flesta är detta alltför svårt, du tävlar med alla världens proffs. Visst är det många som lyckas, men det är som på ett kasino – satsa på svart eller rött – har du tur, så dubblar du pengarna.

Om du ändå själv vill försöka jaga framtidens vinnare bland regioner och branscher, så börja med att tänka efter om du är mer optimistisk eller mer pessimistisk om framtiden än snittplaceraren. Du ska dessutom helst spå rätt både om den ekonomiska utvecklingen och om psykologin på aktiemarknaden. Om du är optimist eller pessimist avgör om du ska satsa på högriskfonder eller säkrare placeringar.

Men även om du tror starkt på en viss region eller en viss bransch så vill jag varmt rekommendera riskspridning. Genom att placera pengarna i flera fonder med olika inriktning, så får du en jämnare värdeutveckling, men ändå i snitt samma avkastning.

(10) – Blanda tålamod och otålighet.

Slutligen kommer sista punkten, att försöka vara lagom otålig. Framöver behöver du dels ha tålamod, eftersom varken marknader eller förvaltare stadigt ger bra avkastning. Dels gäller det att vara tillräckligt otålig att hoppa av en fond, så snart ny information gör att de skäl som gjorde att du valde fonden inte längre gäller.
Xchecklistor Xfondfakta Xköptips

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar