Frikoppling från USA en önskedröm

att öka. Och eftersom resten av världen har klarat sig bra det senaste året, så visar det en frikoppling från konjunkturen i USA.

Åtminstone är detta budskapet från aktiemarknaden. Förra året föll USA-fonderna i snitt 5 procent – samtidigt steg Europafonderna i snitt 17 procent och tillväxtmarknadsfonder klättrade 20 procent. Under första kvartalet 2007 har USA-fonderna delvis återhämtat förra årets nedgång, men uppgången för Europafonder och tillväxtmarknadsfonder är ungefär dubbelt så stor.

Beroendet har ökat

Om det blir en frikoppling så skulle det vara första gången på 60 år. Ända sedan andra världskriget har det varit tydligt att den ekonomiska utvecklingen i USA till stor del avgjort konjunkturen i resten av världen.

Och globaliseringen har tydligt ökat de senaste tio åren. Världshandeln växer snabbare än de enskilda ländernas ekonomier. Specialiseringen slår hårt mot branscher som inte klarar ökad konkurrens, men totalt sett blir effekten ökat välstånd. Särskilt påverkar globaliseringen mindre länder som Sverige, där halva BNP numera skickas på export.

Beroendet mellan länder har alltså uppenbart ökat, så frågan är om beroendet av USA samtidigt har minskat? Det är den egna inhemska efterfrågan som avgör om ekonomierna i resten av världen kan behålla hög tillväxt när USA bromsar. De senaste fem åren har ökad amerikansk konsumtion och brant minskat sparande där skapat ett underskott i bytesbalansen som motsvarar 3 procent av BNP i resten av världen. Särskilt exportekonomier i Asien, men även länder som Sverige, har kunnat hålla en hög tillväxt när den inhemska efterfrågan har sviktat genom att sälja mer till USA.

Optimisterna hoppas att tillväxtländernas ekonomier nu har blivit så mycket starkare att deras inhemska efterfrågan kan ta över som ekonomisk lyftkraft.

Testet återstår

Stephen Roach, pessimistisk chefekonom hos den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley, gör dock ett viktigt påpekande i en analys publicerad måndag 9 april med rubriken ”Spillovers versus Linkages”: Testet återstår. Ännu så länge har inbromsningen i USA haft mycket liten effekt på omvärlden, eftersom den amerikanska konsumtionen har fortsatt att växa. Försvagningen har ännu främst gällt byggbranschen och bilindustrin, två delar av den amerikanska ekonomin som använder lite importerade varor och tjänster.

I går kväll offentliggjordes protokollet från när ”Federal Open Market Committee” senast bestämde att USA:s centralbank ska behålla en oförändrad ränta på 5,25 procent. Mellan raderna finns ett tydligt budskap att investerare i resten av världen inte kan räkna med någon snabb räntesänkning som skulle ge nytt bränsle åt den globala ekonomin. Inflationen i USA fortsätter nämligen att vara något för hög och stigande mat- och energipriser gör att detta hot mot ekonomisk stabilitet ses som allvarligare än minskat husbyggande och lägre bilförsäljning.

Mönstret håller i sig

Flera läsare har skrivit till mig och frågat ungefär så här: Vilka länder ska man satsa på istället för USA?

Men jag tror att mönstret de senaste 60 åren håller i sig – när USA minskar sin import så ger det sämre tider i resten av världen. Min slutsats är att de flesta aktiefonder kommer att utvecklas dåligt det närmaste året.

Tyvärr visar börsutvecklingen de senaste åren att när aktiekurser faller, då faller de mer eller mindre överallt. År 2002 fanns det några udda undantag (MSCI index för Pakistan, Tjeckien och Indonesien steg mer än 10 procent räknat i svenska kronor, trots att världsindex föll 34 procent), men det var knappast någon svensk fondsparare som undvek förluster tack vare det.

Räntefonder och tålamod

Jag har de senaste två åren satsat på att Tokyobörsen ska fortsätta gå sin egen väg (men det slår tyvärr åt båda hållen, förra året gav Japanfonder ännu sämre resultat än USA-fonder). Det som återstår och säkert står emot är svenska räntefonder, särskilt korta räntefonder som ger ungefär samma utveckling som ett vanligt bankkonto med bra ränta.

För den som har tålamod att vänta till efter ett börsras blir det sedan ett bra köptillfälle, som lönar sig långsiktigt, det visar all historisk erfarenhet. Den amerikanska definitionen på en ”bear market” är att nedgången från senaste topp ska vara minst 20 procent. Men med tanke på den branta börsuppgången de senaste fyra åren och att börsföretagens vinster som andel av BNP är rekordhöga, så gissar jag att nästa börsnedgång blir större än så. Fast knappast så stor som den extrema nedgången år 2000-2002, men kanske hälften så stor – vilket betyder att både Stockholmsbörsen och världsindex backar minst 30 procent. Därefter kan långsiktiga sparare som har låtit pengarna vänta i en räntefond passa på att göra bra långsiktiga investeringar i aktiefonder.