Stockholm visar vägen för PPM-portföljerna

Nu sänker jag andel räntefonder i de aktiva PPM-portföljerna. Men börserna domineras fortfarande av optimism och dagens nivå tar inte hänsyn till den dramatiska vinstnedgång som en global inbromsning rimligen ger.

Jonas Lindmark 2007-12-05 | 13:06
Facebook Twitter LinkedIn
Småbolagsfonder som investerar i Sverige är den kategori som förlorat mest det senaste halvåret. Sedan början på sommaren har de i snitt backat 19 procent. Genomsnittet bland alla aktiefonder registrerade i Sverige är en nedgång på ”bara” 7 procent de senaste sex månaderna.

Jag har funderat på orsakerna till att just aktier i småbolag på Stockholmsbörsen är förlorare. Till att börja med är det uppenbart att det som media brukar skriva om som förklaringar till hösten börsnedgång inte duger:

Ericsson. Nej, Ericsson är ett storbolag som inte finns med i småbolagsfonderna.

Kreditkrisen. Nej, även de svensk

a bankerna är storbolag. Dessutom har den svenska finansbranschen precis följt utvecklingen internationellt – Affärsvärldens Finansindex har backat 15 procent det senaste halvåret, precis lika mycket som nedgången på 6 månader för fonder som investerar globalt i kategorin ”Branschfond, finans”.

Fallande bopriser i USA. Nej, även om det har kommit fler dåliga nyheter som talar för en djupare amerikansk nedgång, så kan jag inte komma på varför det skulle slå hårdast mot just svenska småbolag. Småbolagsfonder som investerar i USA har i snitt bara backat 12 procent de senaste 6 månaderna (räknat i kronor, merparten av nedgången beror på att dollarn fallit).

Högrisk, men inte ”tillväxtmarknad”

Rätt svar gissar jag är att majoriteten bland världens placerare under hösten har bestämt sig för att istället satsa på att tillväxtmarknader som Kina och Brasilien kommer att lyckas ”frikopplas” från utvecklingen i USA, så att deras rekordhöga tillväxt de senaste åren kan fortsätta.

Men samtidigt vill många placerare dra ned på risktagandet, främst genom att lämna udda placeringar med hög risk, som kan bli svåra att sälja om det blir sämre tider. Aktier i svenska småbolag har varit vinnare de senaste 5 åren, uppgången är trots det senaste halvårets nedgång fortfarande 192 procent sedan december 2002. Alltså är det frestande med vinsthemtagning.

Och Sverige klassas inte som ”tillväxtland”, så därför hamnar svenska aktier inte i samma positiva fack som Indien eller Sydafrika. Rätt svar är alltså att Stockholmsbörsen ses som en marknad med högre risk, men fel sorts risk. Det beror troligen i sin tur på att nedgången här ofta har varit större under tidigare börsras. En extra nackdel för Stockholmsbörsen är att svenska kronan brukar försvagas när oron på finansmarknaderna ökar.

Stockholm visar vägen 2008

Har majoriteten rätt eller fel? På kort sikt spelar det liten roll, för den kortsiktiga utvecklingen avgörs mer av psykologi och flöden, än av vilka aktier som fundamentalt sett är mest köpvärda.

Men jag tror att optimisterna har fel på 12 månaders sikt och att Stockholmsbörsen går före och visar vägen nedåt för övriga högriskbörser under 2008. Nedvärderingen av högrisk kommer att fortsätta en bra bit till och även tillväxtmarknaderna kommer att drabbas, när det blir uppenbart att resten av världen inte klarar sig utan USA. I verkligheten finns alltför många olika mekanismer som gör att resten av världen smittas när världens största ekonomi tappar farten och dollarkursen faller. En global inbromsning skulle ge en dramatisk minskning av börsföretagens vinster, särskilt på tillväxtmarknaderna (mer om detta i "Frikoppling från USA en önskedröm").

Nya PPM-pengar och stängt för byten

Nästa vecka investerar PPM drygt 27 nya miljarder och i morgon torsdag 18:00 är sista dagen att göra ett fondbyte hos PPM innan dess. Om man inte gör något byte kommer de nya pengarna att investeras enligt senast gjorda val.

Sparandet via PPM började år 1995 och insättningen nästa vecka baseras på våra beskattade inkomster år 2006, så det är tolfte avsättningen. Dessutom har sparandet de senaste åren ökat kraftigt i värde. Tidigare insättningar är 209 miljarder kronor och tack vare värdeökning i fonderna var det totala kapitalet hos PPM uppe i 296 miljarder kronor per 31 oktober. De nya pengarna motsvarar alltså i snitt bara en ökning av sparkapitalet med 9 procent.

Per person är det ändå upp till 8.300 kronor som sätts in nästa vecka (2,5 procent av inkomsten år 2006 upp till 7,5 basbelopp, plus ett års ränta), så visst kan det vara värt att fundera på hur dessa pengar ska placeras. Jag passar därför på att göra en uppdatering av de sex förslagen på portföljer i Morningstars PPM-test.

Mer i aktiefonder

Efter den senaste månadens börsnedgång är det ett lämpligt tillfälle för aktiva PPM-placerare att öka andelen aktiefonder något (i PPM-portföljerna 4 till 6). Men jämfört med den långa uppgången de senaste fem åren är hösten nedgång ännu så länge mycket liten. Och hittills beror nedgången främst på att dollarn har fallit i värde – aktiekurserna räknat i dollar är minst lika höga som i våras.

Slutsatsen av det inledande resonemanget för aktiva placerare är därför att mellan 50 och 70 procent behålls i en kort räntefond, i väntan på bättre köptillfällen. Resten placeras främst i aktiefonder som inte hängt med uppåt de senaste åren (Japan, USA, IT och läkemedel) som ger möjlighet att tjäna på tillfälliga uppgångar.

Mer om argument för och emot dessa typer av aktiefonder finns i mina senaste marknadskommentarer, främst ”För och emot börserna i New York”, ”Ljusglimtar bland orosmolnen” (Japan),”Bakslag för IT-fonder” och ”Fem år bättre, fem år sämre” (läkemedel).

Robur Contura

Ny fond är Robur Contura, som var den allra populäraste i PPM-valet hösten 2000 och därför ger mycket låg avgift via PPM. Det är sex år sedan jag skrev ”Varning för IT-fonder” och sju år sedan jag skrev ”Varning för Contura”, men under 2008 tror jag att det kan komma revanscher för både aktier i stora bolag, USA, IT och läkemedel. Contura är en av få fonder som kombinerar alla fyra.

De exakta portföljerna finns i ”PPM-portföljer 5/12” och i Morningstars PPM-test (länkar ovan till höger).

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar