14 års pengar värda ett val

Du som är född åren 1954 till 1958 har extra stor anledning att bry dig om PPM-valet. Ta hänsyn till helheten i just din ekonomi, samt undvik höga kostnader och dåliga historiska resultat.

Jonas Lindmark 2009-12-03 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn
I går besökte jag programmet ”Plånboken” i P1 och pratade om PPM-valet, eftersom det är sista dagen i dag att göra ett nytt val innan handeln stängs inför insättningen av nya pengar nästa vecka.

Egentligen finns ingen extra anledning att göra ett nytt PPM-val just den här veckan, för de nya pengarna placeras enligt senaste val och det valet blir inte sämre för att insatt belopp ökar något. Men det är många som har haft samma val i flera år, kanske ända sedan första valet hösten 2000, så insättningen av i snitt 5000 kronor per konto nästa vecka är en påminnelse att bry sig om sitt pensionssparande.

Särskilt gäller det människor fö

dda åren 1954 till 1958, som är unga nog att vara med i PPM fullt ut, men gamla nog att börja ta ut statlig pension inom tio år. Valet av risknivå är därför mycket mer akut än för de yngsta i systemet som är födda i början av 90-talet. Det är fjortonde årets pengar som nu sätts in och för höginkomsttagare är summa insättningar ungefär 90.000 kronor.

Jämfört med den totala pensionen för någon som lever till 85 års ålder är förstås 90.000 kronor inte särskilt mycket – det blir bara 375 kronor per månad (före skatt) under en 20-årsperiod. Men fondernas avkastning ökar på PPM-kapitalet, så genom att välja rätt fonder kan ändå pensionen drygas ut med några extra hundralappar per månad.

Undvik höga kostnader och dåliga resultat

Fast det är svårt att spå framtiden, ingen vet egentligen någonting säkert – det vi kan göra är att granska historiska mönster och välja att tro att vissa trender och samband kommer att gälla även i framtiden. Just när det gäller fonder så finns det två samband som har visat sig extra hållbara, nämligen att låga kostnader på lång sikt ger en väldigt tydlig fördel och att det lönar sig att undvika fonder som de senaste 5-10 åren har lyckats dåligt jämfört med andra liknande fonder. Att pricka vinnare bland fondförvaltarna är svårare, för det är minst lika mycket tur som avgör vilka fonder som hamnar i topp ett enskilt år och ibland räcker det med ett fantastiskt bra år för att även vara bland de bästa sett över 3 och 5 år.

Själv tycker jag även att det under de senaste 10 åren har varit uppenbart att den globala aktiemarknaden vissa perioder har varit övervärderad (2000-2001 och 2005-2007) medan den efter börsrasen (slutet av 2002 och slutet av 2008) har varit orimligt lågt värderad. Du som följt mina förslag för aktiva fondsparare sedan jag började på Morningstar för drygt nio år sedan (finns under nyckelordet ”PPM-portföljerna” ovan till höger) har sett att jag tagit tydligt ställning för vanligt bondförnuft – att köpa billigt och sälja dyrt.

Individuellt val

Viktigast är dock att göra ett PPM-val som tar hänsyn till helheten i din ekonomi. Andelen aktier i övrigt sparande och tjänstepensionen, samt anställningstrygghet, boende, familjesituation och inställning till risk är alla faktorer som borde påverka. Därför jag är starkt skeptiskt till tjänster som enbart tar hänsyn till din ålder (t ex generationsfonder) eller enbart bryr sig om din attityd till risk (t ex vissa ”PPM-förvaltare”). Rådgivningen från olika typer av ”fondexperter” borde vara individuell.

Sedan är det en fördel hos PPM att det är både snabbt och gratis att göra ändringar jämfört med de flesta andra delarna av privatekonomin, men å andra sidan är det ofta de andra faktorerna som har större betydelse för livskvaliteten som pensionär. Men rent praktiskt kan det vara lättare att få överblick i februari, när de flesta årsbesked har kommit från olika håll.

PPM-testet dröjer

Egentligen hade jag hoppats att återlansera Morningstars PPM-test den här veckan, men sjukdomar har gjort att kodningen blir klar tidigast under januari. Dock har MSCI världsindex i kronor inte rört sig särskilt mycket sedan den senaste uppdateringen av förslagen på portföljer (21 oktober), så jag väntar troligen även med nästa uppdatering till efter årsskiftet.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar