Premiespar rensas och blir nu Global Bull

Även aktiva PPM-sparare får tillgång till en ny strategi när Sveriges största fond delas, ett svårslaget alternativ efter nästa börsras. Men den nya fonden för soffliggare under 55 borde heta AP7 Global Bull.

Jonas Lindmark 2010-05-06 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn

Redan i samband med det första PPM-valet hösten 2000 diskuterades att alternativet för icke-väljare behövde förbättras. Och i takt med att mer pengar sätts in varje år till premiepensionen blir det viktigare att ta lagom mycket risk.


Ett förslag att anpassa ”soffliggarnas” sparande till deras ålder fanns med redan i den PPM-utredning som presenterades hösten 2005. Först drygt fyra år senare har de politiska kvarnarna malt färdigt och soffliggare får nu från 55 års ålder en gradvis sänkning av andelen aktier.


Men flertalet av 2,5 miljoner soffliggare är yngre än 55 år. Alla deras pengar flyttas nu från Premiesparfonden

till en ny fond som heter AP7 Aktiefond.


Fyra ändringar


Den gamla strategin rensas med fyra viktiga ändringar i förvaltningen. Viktigast i den nya fonden är att risken höjs med hjälp av derivat (terminer och swappar) till 150 procent av en global indexfond. Det motsvarar ett lån av samma storlek som halva kapitalet i fonden. Men lån är inte tillåtet, så istället ökas exponeringen mot aktier globalt med hjälp av olika finansiella kontrakt. Den nya fonden liknar den populära Sverigefonden Xact Bull, som ger 150 procent av Stockholmsbörsens utveckling. Förutom att Xact Bull är en börshandlad fond, så är likheten i övrigt så stor att den nya fonden borde heta AP7 Global Bull.


Nästa viktiga ändring är att valutasäkringen upphör. Hittills har Sjunde AP-fonden köpt valutaterminer motsvarande ungefär 50 procent av de utländska aktieinnehaven, så att fonden påverkas mindre om valutakurserna rör sig. Detta ökar dock beroendet av Sverige, eftersom en fallande kronkurs har varit negativ för Premiesparfonden.


Den tredje ändringen är att försöken att uppnå en jämnare värdeutveckling med hjälp av hedgefonder och onoterade aktier upphör. Även denna del av portföljen har motiverats med att de kortsiktiga kurssvängningarna skulle minska. Men detta misslyckades under börsraset 2008.


En stor förändring är också att Sjunde AP-fonden slutar att anpassa förvaltningen till vad de aktiva väljarna har valt (en feg strategi som tack vare lägre kostnader skulle garantera att Premiesparfonden överträffade snittet för de aktiva väljarna). Vid utgången av 2009 hade AP7 placerat 25 procent av kapitalet på tillväxtmarknader och 17 procent i Sverige, vilket är ungefär samma fördelning som de aktiva väljarna i snitt har valt. Men dessa övervikter jämfört med världsindex har bantats bort under våren och aktieportföljen blir nu en vanlig global aktieportfölj.


Strategin i nya AP7 Aktiefond innebär alltså ett underkännande av stora delar av den gamla konstruktionen med stor andel svenska aktier, hedgefonder och valutasäkring. Istället får soffliggarna en rensad konstruktion med 150 procent exponering mot globala aktier.


Ny sajt


Delningen av Premiesparfonden innebär att de räntebärande placeringar som används för att sänka risktagandet för soffliggare äldre än 54 år förvaltas i nya AP7 Räntefond. Sjunde AP-fonden kommer även att erbjuda de aktiva väljarna tre fondportföljer med namnen Försiktig, Balanserad och Offensiv. För samtliga är AP7 Aktiefond avgörande för värdeutvecklingen.


På måndag 10 maj lanserar Sjunde AP-fonden en ny sajt med information om de nya fonderna. Då ska de även gå att välja hos Pensionsmyndigheten. Under två veckor existerar de gamla och nya fonderna sida vid sida, men måndag 24 maj ska omvandlingen vara klar.


Fördelen för svenska folket med förändringen är främst att de flesta soffliggare kommer att få en högre förväntad avkastning än tidigare, tack vare utväxlingen på 150 procent. AP7 Aktiefond kommer att vara ett svårslaget alternativ efter nästa globala börsras även för aktiva PPM-sparare.


Två nackdelar


Men de senaste två åren har det skrivits ganska mycket i media om att utvecklingen för Xact Bull långsiktigt har varit sämre än 1,5 gånger OMX S30-index. Det finns nämligen två nackdelar med riskökningen, som även kommer att drabba AP7 Aktiefond.


Lånekostnaden för att öka utväxlingen finns kvar, även om den är dold i derivaten. Aktiemarknaden måste stiga mer än den riskfria räntan för att det ska löna sig med ökad exponering mot aktier. Ett år då vanliga globalfonder i snitt ligger kvar på oförändrat värde, så kommer ”Global Bull” därför troligen att backa lite.


Den andra nackdelen är att ökade svängningar i värdeutvecklingen kostar, särskilt under börsår då trenden är platt. Om ett börsindex först stiger 25 procent och sedan faller 20 procent, så är index tillbaka vid startpunkten. Men en fond som har 150 procent utväxling kommer då (om vi bortser från den dolda räntekostnaden) först stiga 37,5 procent och sedan backa 30 procent – vilket netto ger en värdeminskning på knappt 4 procent.


Teoretiskt är detta inget problem vid långsiktigt sparande, så länge snittavkastningen från aktier blir högre än räntekostnaden. Men i praktiken visar erfarenheten att många människor tröttnar på högriskfonder vid fel tillfälle, efter börsras eller stora svängningar. Konkurrenterna kommer att passa på efter perioder då AP7 Aktiefond har utvecklats dåligt och övertala människor att lämna fonden vid fel tillfälle.


Fler konkurrenter


Fast för aktiva väljare som gör tvärt om och sätter in pengar i ”Global Bull” nära en botten i börsutvecklingen blir den nya fonden ett svårslaget alternativ, särskilt som årsavgiften bara är 0,15 procent. Fördelen på lång sikt med denna typ av utväxling (givet att aktiefonder stiger mer än räntefonder) är så stor att konkurrenter borde starta fler liknande fonder med 150 procent eller kanske även 200 procent aktieexponering.


Pensionsmyndigheten kan rimligen inte säga nej, nu när det statliga alternativet har börjat med utväxling. Kanske blir dessa Bull-fonder inom några år så många att de får en egen kategori?

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar