På 1990-talet var den globala aktiemarknaden dominerad av USA och när aktiekurserna i New York stod som högst i slutet av 1990-talet hade normala globalfonder ofta mer än hälften av pengarna placerade i amerikanska aktier. En kontroll i gamla årsrapporter visar att i december 1999 hade globalfonderna hos Handelsbanken 36 procent USA-aktier, Swedbank Robur 45 procent och SEB 43 procent (Nordea hade ingen globalfond då).
16 länder
Världsekonomin har förändrats drastiskt de senaste tolv åren, främst därför att den ekonomiska tillväxten har varit högre i andra världsdelar och för att råvarupriserna har stigit extremt de senaste åren vilket har lyft värdet på börserna i länder med stor råvaruexport. En granskning av de 58 svenska globalfondernas rapporterade innehav vid årsskiftet visar dock att de fortfarande främst placerar i en handfull länder och att andelen i genomsnitt är större än en procent i bara 16 länder.
Tunga innehav finns i de fyra traditionellt största aktiemarknaderna i Europa: Storbritannien (7,9%), Tyskland (4,2%), Frankrike (3,6%), Schweiz (3,6%). Andelen Japan (6,7%) är mindre än förr men fortfarande det tredje största landet i globalfonderna.
Länder som är rika på råvaror har ökat, främst Canada (2,9%), Ryssland (2,2%), Australien (2,0%) och Brasilien (1,5%). Några få asiatiska tillväxtländer finns med: Kina (1,8%), Sydkorea (1,5%), Hongkong (1,0%). Dessutom ytterligare några mindre länder i Europa: Nederländerna (1,5%) och Finland (1,0%).
Andelen placerad i Sverige (9,8%) är tio gånger större än vikten för svenska aktier i världsindex (varierar lite beroende vilket index som används). Förklaringen är att många nya svenska fonder som enligt sina placeringsbestämmelser ska placera globalt har förvaltare som väljer att placera en stor del av fondkapitalet i svenska aktier. De fonder som har högst andel Sverige är fond-i-fond som tillhör PPM-förvaltare (Nordisk Fondservice, Capinordic och Solidar).
USA kvar över 40%
Rensat för de tio ”globalfonder” som har över 20 procent svenska aktier, så är snittandelen USA fortfarande över 40 procent och även med dessa inräknade så är andelen i senast rapporterade portfölj i snitt 39 procent. Och de största globalfonderna hos de tre storbankerna har ungefär samma andel USA-aktier som för tolv år sedan: Handelsbanken har 43 procent, Robur 45 procent och SEB 44 procent. USA fortsätter att vara världens klart största aktiemarknad och i många branscher är de största företagen amerikanska.
Det är lätt att förledas att dra slutsatsen du som fondsparare därför själv måste agera, om du tror att framtida tillväxt och företagsvinster kommer att bli verklighet i andra folkrika länder som Indien, Indonesien och Pakistan, som inte är i närheten att vara med bland de 16 stora länderna i globalfonderna. Men det är inte alls bara börsnoteringen i ett visst land som avgör, för de flesta stora börsföretag är multinationella.
Många börsföretag med merparten av sin verksamhet i andra delar av världen har sina aktier börsnoterade i New York. Även svenska Stockholmsbörsen har av historiska skäl många företag med en väldigt liten del av tillverkning och försäljning inom Sveriges gränser.
Jordnära sällan börsnoterade
Dessutom har vissa branscher en låg andel börsnotering. Tillväxtmarknader i Asien och Latinamerika har ofta aktiemarknader som domineras av företag i branscherna bank, telekom, fastigheter och råvaror. Andra typer av företag och verksamheter som är viktiga för ekonomin men mer ”jordnära” (jordbruk, livsmedel, konsumtionsvaror, utbildning, transport, sjukvård, detaljhandel) är däremot sällan börsnoterade. Ofta är offentliga sektorn dominerande ägare i många branscher. Här skiljer sig USA från de flesta andra länder.
För att inte dra fel slutsats om hur storleken på aktiemarknader kommer att utvecklas är det därför väldigt viktigt att ta hänsyn till att andelen börsnotering skiljer sig kraftigt och att det finns historiska och juridiska orsaker till att multinationella företag främst är börsnoterade i vissa länder. En låg andel börsnotering i förhållande till ett lands produktion kan bli bestående, och tvärtom, till exempel är det troligt att många kinesiska företag kommer att fortsätta vara börsnoterade i Hongkong.
Enligt Bloomberg var det samlade marknadsvärdet på alla världens aktier i går kväll 51.473 miljarder dollar och enligt gårdagens nummer av Affärsvärlden är den svenska aktiemarknaden värd 4.113 miljarder kronor. Omräknat med en dollarkurs på 6,84 kronor så betyder det att Stockholmsbörsen står för 1,17 procent av världsmarknaden för aktier. Och det är alltså fullt möjligt att Stockholmsbörsen kan fortsätta stå för ungefär en procent av det globala börsvärdet, trots att Sveriges befolkning bara är drygt en promille.
.jpg)
