Det är mycket som krävs för att fonders avkastningar ska vara jämförbara och begripliga. För jämförbarhet krävs för det första att alla avkastningar är omräknade till samma valuta, vilket här på Morningstar.se förstås är svenska kronor.
För att ge rättvisa krävs även att avkastningarna för alla fonder är beräknade under samma tidsperiod, vilket är svårare eftersom vissa fondbolag har långsam rapportering och andra saknar daglig handel. Aktiva fondsparare vill ha färsk information, vilket betyder att de hellre vill att deras fonder redovisas baserat på senast rapporterad andelskurs än att alla avkastningar är per samma (gamla) datum. Men Morningstar väntar in långsamt rapporterande fonder innan beräkningen görs av fondbetyg och genomsnitt för fasta perioder (kalenderår, månadsslut).
Årstakt i USA
Fast för att fonders avkastning inte ska feltolkas eller missuppfattas krävs mer. USA har därför länge haft regler som säger att fonders avkastning ska rapporteras omräknade till årstakt (per år med ränta på ränta). Till exempel så rapporteras snittavkastningen 7 procent per år om en fond har stigit 176 procent på 15 år. Anledningen är att när fonder har funnits länge och har olika lång historik så blir det vilseledande att jämföra deras totalavkastning.
Dessutom ser totalavkastningen under långa tidsperioder ofta bättre ut än den är. Som tabellen nedan visar är det lätt att nå hög totalavkastning bara tidsperioden är tillräckligt lång, även om resultatet per år är ensiffrigt:
| 2 %-enheter extra gör stor skillnad i längden | ||||
| Avkastning | Total värdeökning i procent efter | |||
| per år | 5 år | 10 år | 15 år | 20 år |
| 3% | 16 | 34 | 56 | 81 |
| 5% | 28 | 63 | 108 | 165 |
| 7% | 40 | 97 | 176 | 287 |
| 9% | 54 | 137 | 264 | 460 |
Och om till exempel fond A har stigit 110 procent på 10 år medan fond B har stigit 50 procent på 5 år, så tolkar många människor detta som att A har levererat en högre snittavkastning. Men med hänsyn till effekten av ränta-på-ränta så motsvarar 110 procent på 10 år bara ett snitt på 7,7 procent per år. Fond B har lyckats lite bättre, för det krävs en ränta på 8,45 procent per år för att ge en sammanlagd värdeökning på 50 procent efter fem år. Och om fond B fortsätter att ge samma snittavkastning så blir slutresultatet en värdeökning på 125 procent efter tio år (1,5 gånger 1,5 minus insatsen 1).
Genom att räkna om fondernas avkastning till en genomsnittlig ”årsränta” går det dessutom att jämföra med direkt med räntor på lån och bankkonton. Jämförbarhet med bankräntor är viktigt för att göra avkastningar lättbegripliga – ungefär som att det är lättare att förstå bilars hastighet i kilometer per timme, än total körsträcka under en längre tidsperiod.
Valfrihet
Redan 1993 när Affärsvärlden (där jag arbetade då) började med fondtabeller innehöll de fondernas avkastning omräknad till årstakt. Men fondbolag och övriga tidningar i Sverige har valt att fokusera på totalavkastning, kanske för att det ger stora tal som ser mer spännande ut.
Här på Morningstar.se ger vi valfrihet. I sökningen finns en vy som heter ”Per år” som dessutom ger fördelen att alla avkastningar är per samma datum. Fondfaktabladen har en sida som heter ”Historik” med diagram som visar enskilda år och fondens årsavkastningar jämfört med både jämförelseindex och kategorisnitt. Men fondsparare i Sverige är vana vid att se och jämföra fondernas totalavkastning, så därför är detta förstahandsalternativet även hos oss.
.jpg)
