Du får igen avgifterna, via dina bankaktier

Om ditt sparande innehåller bankaktier värda mer än 45.000 kronor, så får du igen din del av bankernas vinster på bolån och fondavgifter. Visst kan bankdirektörernas löner sticka i ögonen, men avgörande är om de är effektiva och ger bra service.

Jonas Lindmark 2013-11-28 | 16:14
Facebook Twitter LinkedIn

Nästan alla klagar på bankerna. Politiker tycker att deras vinster är för höga. Riksbanken tycker att balansräkningarna är för stora. Fondförvaltare påpekar att deras risker är omöjliga att analysera för utomstående. Media gnäller att bolån och fondsparande borde vara billigare.


Börsvärdet (antal aktier gånger aktiekursen) för de fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank summerar idag till 900 miljarder kronor. De har mycket verksamhet även utanför Sverige, så det är rimligt att räkna med Danmark och Finland vilket ger summan 20 miljoner invånare. Då behöver varje person äga (direkt eller via fondsparande och liknande) bankaktier värda 45.000 kronor för att äga sin andel av bankernas vinster. Räknat på en familj med två barn blir summan 180.000 kronor.


Det är mycket pengar, men en stor del av vårt bankägande är redan ordnat via vanligt fondsparande. Totalt sett har svenskregistrerade aktiefonder i genomsitt 11,7 procent placerat i bankaktier (globalt) och per sista oktober hade vi 1317 miljarder placerat i aktiefonder. Fördelat på 9,5 miljoner svenskar ger det bankaktier värda ungefär 16.000 kronor per person. Återstår 29.000 kronor, vilket är en ganska liten investering jämfört med storleken på ett genomsnittligt bolån.


Dyra bankaktier


Fast att köpa fler bankaktier idag är en lösning som främst fungerar känslomässigt. Storbankernas aktiekurser har stigit mellan 60 och 90 procent sedan början av 2012, så det har funnit betydligt bättre tillfällen att köpa. Bankernas förväntade framtida vinster är redan medräknade när aktiekurser bestäms av marknaden, så den som köper bankaktier idag betalar i förväg för det förväntade värdet av framtida övervinster. Vinnarna är istället de som köpte bankaktier billigt under kriser som 1993 och 2008.


Därför är min poäng främst att de som har ett stort sparande i bankernas aktiefonder och därmed betalar mycket i fondavgifter även redan är stora aktieägare i banker (svenska eller utländska) via sitt sparande och därmed får tillbaka en del av överskottet. Fast ännu bättre är förstås en kombination av att äga bankaktier med att fixa bolån och fondsparande med bäst möjliga villkor.


Normal bonus rimlig


Det stora problemet är istället om bankerna betalar orimligt höga löner och bonus till sina chefer. Det är då resten av samhället (kunder och ägare) verkligen förlorar. Det finns gott om exempel i USA och England på extrema löner som verkar svåra att motivera med individens kunskap och kompetens, för det borde finnas andra som hade gjort ett minst lika bra jobb för en mycket lägre lön.


Jämfört med dessa extremfall är de svenska bankdirektörernas löner inte lika uppseendeväckande. Ett fåtal topplöner som svenska media har skrivit om sticker i ögonen, men de är oviktiga sett som andel av de fyra storbankernas totala vinster på 70 miljarder kronor under 2013. Normal bonus som motiverar säljare att göra sitt bästa är rimligt, motsvarande finns i andra branscher.


Så länge löner, bonus och vinster betalas ut i Sverige så dras dessutom en stor del av i skatt, vilket hjälper till att betala vår gemensamma välfärd. Storbankerna har vad jag vet inte använt trick som Google och riskkapitalbolag för att flytta vinsterna till skatteparadis.


Fokus borde istället ligga på om de svenska storbankerna är effektiva och levererar en bra service till oss i Sverige. Mitt intryck är att de står sig bra i internationella jämförelser och att de klarade finanskrisen betydligt bättre än bankerna i de flesta andra länder. Alltså tycker jag att vi ska vara nöjda, särskilt som aktieägare.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar