Byt fonder, det lönar sig

Nya argument som inte fanns för 5-10 år sedan gör att väldigt många svenskar borde byta fonder, särskilt inom tjänstepensionen. Det tar kanske emot att erkänna gamla misstag, men då borde kortare återstående spartid räcka för att göra ett nytt fondval.

Jonas Lindmark 2014-04-03 | 16:35
Facebook Twitter LinkedIn

De flesta fondsparare låter sina pengar stanna i samma fonder hela spartiden. Ändå lönar det sig ofta uppenbart att byta, eftersom verkligheten har förändrats – både nya alternativ och nya förutsättningar dyker upp efter 5-10 års sparande. Men det finns tyvärr flera starka skäl till att stanna, både psykologiska och ekonomiska.


Psykologiskt så kan ett fondbyte dels betyda ett erkännande att det förra fondvalet var ett misstag, vilket tar emot. Dels så finns en risk att välja en fond som visar sig utvecklas sämre framöver. Så alltså är det bekvämare att sitta på händerna.


Ekonomiskt är det främst gamla direktinnehav som är inlåsta, om de har stigit kraftigt och den obeskattade reavinsten vuxit sig stor. Fast detta spelar egentligen bara stor roll om den återstående spartiden är lång. Om det till exempel bara är 3 år kvar tills du har tänkt använda pengarna, då spelar det faktiskt inte så stor roll för kostnaden om du betalar skatten nästa år eller om 4 år – vilka som än vinner riksdagsvalet i höst så lär reavinstskatten finnas kvar.


Men det är en onödig risk att stanna i en högriskfond hela spartiden, särskilt som aktiemarknaden de senaste åren generellt har stigit kraftigt och det borde vara ett bra tillfälle att ta hem vinster.


Nya bättre argument


Men om du valde att börja spara i en viss fond för 5-10 år sedan, eller ännu längre tillbaka, så är det väldigt troligt att de argument som gjorde att du valde fonden inte längre gäller. Eller att du inte ens kommer ihåg vilka argument det var. För de flesta gäller dessutom att den återstående spartiden har krympt, vilket talar för att sänka risktagandet.


Samtidigt har det dykt upp många nya alternativ bland fonderna och nya argument för vilken kategori som passar bäst för en viss typ av sparande. Äldre fonder har ofta kvar höga avgifter, trots att det även hos samma bank har dykt upp billiga indexfonder som placerar på samma marknad. Särskilt inom den kollektiva tjänstepensionen har prispressen varit hård och enbart genom att göra ett nytt val blir snittavgiften därför ofta rejält sänkt.


Jämfört med på 1990-talet finns nu också många fonder som är särskilt skapade för att passa vissa grupper sparare. Det gäller särskilt generationsfonder, som sänker risken mot slutet av spartiden. Men inom både PPM och tjänstepensioner finns sedan några år liknande mekanismer, som ger en bekväm sänkning av risknivån när återstående spartid krymper. Men för att utnyttja dessa krävs ett nytt val.


Sälj hälften


Trots bra argument så tvekar många, som tycker att deras fonder har varit bra. Oro att sälja vid fel tillfälle stoppar. Men det finns ett sätt att tänka som jag tycker hjälper, nämligen att dela sparbeloppet i två delar och tänka positivt. Mer om det i ”Om du är tveksam, sälj hälften” (länk ovan till höger).


Slutligen är det värt att nämna att du som byter fond för att få lägre kostnader även hjälper övriga fondsparare, för ökad rörlighet gör att konkurrensen ökar bland fondbolagen eftersom det då blir mer lönsamt att pressa fondavgifterna. Många fondbyten är alltså bra för alla fondsparare, precis som medvetna konsumenter håller ned risken för övervinster i andra branscher.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar