Låga avgifter för fondsparandet är enklaste sättet att öka chansen att få ett bra resultat. Och den fondtyp som främst har låga avgifter jämfört med andra fonder i samma kategori är indexfonder, som passivt speglar ett börsindex. Men det betyder inte alls att indexfonder alltid lyckas bäst, för det finns även andra fonder med bra resultat, både tack vare låga avgifter och rätt aktieval.
När jag granskade indexfonder för fyra år sedan var slutsatsen ändå tydlig, de hade lyckats solklart bättre i genomsnitt än övriga fonder. De svenska indexfonderna hade i snitt Morningstar Rating på 4,03 och ingen hade lägre fondbetyg än 3 stjärnor (”Indexfonder är oväntat ofta vinnare”). Ett snittbetyg över 4,0 är väldigt bra, eftersom snittet totalt bland alla fonder är 3 stjärnor och bara 10 procent av fonderna får högsta betyg 5 stjärnor.
Fem bra år i rad
Därefter har fördelarna blivit mindre. Den populära gratisfonden Avanza Zero har backat från 5 stjärnor till 3 stjärnor. En lång och stark börsuppgång, till stor del beroende på att USA-dollarn har stärkts från 6,40 till 9 kronor, har lyft alla aktier ur svenskt perspektiv. Svenska småbolag har återkommande varit vinnare.
Tydligt är även att indexfonder främst lyckas bättre än konkurrenterna under dåliga år. Under de senaste tio åren är det just de två åren med börsras, 2008 och 2011, som störst andel svenska indexfonder överträffat snittet i sina kategorier.
Men nu har vi upplevt fem år i rad med stigande aktiekurser och idag är därför inte längre de svenska indexfonderna särskilt tydligt vinnare. Deras snittbetyg mätt som Morningstar Rating har fallit till 3,09 och räknat enbart under de senaste tre åren är snittbetyget strax under 3 (vilket som sagt är genomsnittet totalt sett för alla fonder). Fast resonemanget hittills gäller Rating av enbart indexfonder som är registrerade i Sverige.
Europa och USA
Totalt bland alla indexfonder som är registrerade i Europa är framgången fortfarande stor, särskilt för fonder som investerar på de största aktiemarknaderna. Globalfonder i kategorin ”Global, mix bolag” har det häpnadsväckande höga snittbetyget 4,2. I kategorin ”USA, mix bolag” är snittbetyget 4 stjärnor och i kategorin ”Europa, mix bolag” är det 3,6.
Skillnaden beror på att en stor andel av de svenskregistrerade indexfonderna är Sverigefonder. Aktiva förvaltare som placerar på Stockholmsbörsen har de senaste fyra åren (särskilt 2013 och 2015) haft en stor fördel av att aktier i småbolag har utvecklats mycket bättre. Avkastningen hos vanliga Sverigefonder har varit bra, i snitt har stigit 97 procent de senaste fem åren (14% per år), men småbolagsfonder som placerar i Sverige har samtidigt klättrat imponerande 151 procent (20% per år). Som jag skrev om för tre veckor sedan gäller indexfondernas misslyckande särskilt småbolag (”Xacts misslyckande visar fara med småbolag”).
Inte Sverige
Ett annat problem med passiva indexfonder med låga avgifter är att de nästan enbart är rena aktiefonder. Det betyder att när återstående spartid börjar bli kort eller sparbeloppet vuxit sig stort så behöver de som vill hålla kostnaderna nere själva skapa en mix med billiga räntefonder. Riktigt billiga blandfonder är det tyvärr ont om.
Slutsatsen av detta är att indexfonder passar för en stor del av ett långsiktigt fondsparande, den del som placeras i USA och i storbolag i resten av Europa. Men för investeringar i småbolag och för att sänka risktagandet utan onödiga extra kostnader så behövs andra fonder. Leta upp de billigaste fonderna i de kategorier som passar ditt sparande. Det är mycket möjligt att storbolagens aktier får revansch de närmaste åren, kanske genom att de faller mindre under ett börsras och gynnar fokuserade fonder som Avanza Zero, men långsiktigt verkar fördelen med att placera i Sverige via indexfonder vara svag.
Xindexfonder Xköptips
