Det finns olika nivå på tilltron till vad svenska folket klarar av. PPM-kritiker brukar påstå att det är omöjligt för svenska folket att göra ett vettigt val mellan 800 fonder. Däremot har jag aldrig sett samma debattörer påstå att folk inte klarar att välja mellan 800 varor på ICA eller Coop.
Motsatsen är Fondbolagens Förening, som har mycket större tilltro till vanligt folks förmåga. Det visar deras pressmeddelande i fredags med rubriken ”Var fjärde sparare har valt en hållbar fond” som är baserat på en Sifo-fråga till drygt tusen svenskar: ”Om du tänker på de fonder du har, har du valt någon av dessa fonder för att den har en hållbar inriktning?”
Inte nog med att Fondbolagens Förening förväntar sig att folk klarar att välja, de förväntar sig även att människor kommer ihåg vilka orsaker och argument som gjorde att de valde sina fonder, samt att utvärdera om ”en hållbar inriktning” någon gång har avgjort valet. 24% svarade ”Ja”, 48% ”Nej” och 28% ”Vet ej”.
Fast när fler svarar ”Vet ej” än de som svarar ”Ja”, då bevisar knappast undersökningen något, förutom att frågan var svår att svara på. Det vore bättre om fondbolagen hade kontrollerat fakta, alltså hur många andelsägare deras olika typer av fonder faktiskt har.
Ett argument för att mer än 28 procent borde ha svarat ”Vet ej” är att inte ens Fondbolagens Förenings egna medlemmar har lyckats komma överens om mer exakt vad som gör en fond hållbar. Resultatet av ny svensk lagstiftning som gäller från årsskiftet blev att Finansinspektionen lät branschen bestämma. Och förening kunde därför i början av december lansera en ny standard för hållbarhetsinformation, där varje fondbolag själv får bestämma vad de menar med ”hållbarhet”.
Vilka fonder är ohållbara?
Följdfrågorna till Fondbolagens Förening blir förstås: Vilka fonder är ohållbara? Var går gränsen mellan de fonder som har en hållbar inriktning och de som är ohållbara?
Hårdast krav har den Svanen-märkning som lanserades i oktober 2017 och som ännu bara 14 fonder följer. Övriga drygt 6000 fonder som säljs i Sverige är med den definitionen ohållbara. Men det verkar orimligt, för då skulle till exempel statliga AP7 Aktiefond som förvaltar en tredjedel av PPM-sparandet vara ohållbar.
Morningstar lanserade för 2 år sedan en mer nyanserad beräkning, baserat på den utvärdering av drygt 8000 börsföretag runt om i världen som Sustainalytics gör. Börsföretagens verksamhet granskas för att jämföra hur de hanterar miljö (Environmental), människor (Social) och ägarstyrning (Governance) och får ett ESG-betyg mellan 0 och 100. Dessa betyg justeras av Morningstar så att snittet i varje bransch blir 50 och standardavvikelsen 10, vilket gör att vi med hjälp av fondernas senast rapporterade innehav kan räkna ut deras hållbarhetsvärde.
Under 50 ohållbara
Fonder med hållbarhetsvärde under 50 är har alltså innehav som är sämre än snittet globalt sett och en rimlig tolkning tycker jag är att dessa fonder är ohållbara enligt Sustainalytics. Kruxet är att särskilt i Asien men även i USA är snittet klart lägre. Det betyder att få fonder som enbart investerar utanför Europa har hållbarhetsvärde över 50. För att hjälpa fondsparare som ändå vill placera i till exempel Latinamerika så ger Morningstar även hållbarhetsbetyg 1-5 glober, som precis som vår Rating istället baseras på en jämförelse med andra fonder i samma kategori.
Men om det är fakta om börsföretagen som ska avgöra, då ska fokus vara på fondernas hållbarhetsvärde och då är Rysslandsfonder och Kinafonder sämst. De har ofta hållbarhetsvärden under 40. Bäst är Sverigefonder och andra fonder som investerar i Norden, samt branschfonder som investerar i fastighetsbolag i Europa. Igår publicerade jag två tabeller med de 15 bästa och 15 sämsta fonderna som säljs i Sverige, baserat på fondernas hållbarhetsvärden under 2017 (mer om detta i ”Fonderna med högst hållbarhet 2017”, länk ovan till höger).
Fast även globalfonder som är Svanen-märkta eller har ”Hållbar” i sitt namn har i bästa fall hållbarhetsvärde 55, medan en genomsnittlig Sverigefond har 57. Baserat på Sustainalytics utvärdering så är alltså en genomsnittlig Sverigefond mer hållbar än de globalfonder som specifikt säljer sig som ”hållbara”. Förklaringen är att globalfonder normalt investerar ungefär hälften av pengarna i USA, där börsföretagen som sagt normalt får lägre ESG-betyg av Sustainalytics.
Miljöpartiets handlingskraft
Slutsats blir att om du prioriterar att din avkastning kommer från välskötta företag som agerar på ett mer hållbart sätt än sina konkurrenter, välj i första hand Sverigefonder och Nordenfonder. Undvik fonder som investerar i USA eller på tillväxtmarknader, särskilt Kina och Ryssland.
Men detta blir knappast effekten av den politiska reformen från Miljöpartiets konsumentminister Per Bolund, vars syfte med lagkravet att svenska fonder måste ge hållbarhetsinformation verkar vara att inför årets riksdagsval ge intryck av handlingskraft. Effekten är istället att fondbolagen spenderar ett stort antal miljoner kronor på att skapa fler sidor dokument om sina fonder som nästan ingen kommer att läsa.
Xfbf Xhållbarhet
.jpg)
