SEB klarade inte fajten med AP7

För fem år sedan började SEB konkurrera med AP7 Aktiefond, genom att erbjuda en globalfond med högre risk. Den brant stigande aktiemarknaden har gynnat båda, men SEB Dynamisk har lyckats sämre trots att AP7 det senaste året sänkt sin hävstång.

Jonas Lindmark 2018-05-31 | 11:50
Facebook Twitter LinkedIn

I maj 2010 ändrade Sjunde AP-fonden sin förvaltning av ”icke-väljarnas” PPM-pengar, bland annat genom att införa en hävstång. Fram till för ett par år sedan gav den hävstången i genomsnitt 50 procent extra exponering mot aktiemarknadens utveckling, vilket ger extra avkastning under uppgångar men också större värdeminskning under nedgångar (se ”Premiespar rensas och blir nu Global Bull”). I december 2016 sänktes hävstångens normalnivån till 35 procent och för en månads sedan gjordes nästa sänkning av normalnivån till 25 procent.

 

Hävstång är en smart lösning för att ge väldigt långsiktiga fondsparare högre avkastning. Ändå dröjde det tre år innan någon av de svenska bankerna på allvar försökte konkurrera.

 

Redan 2011 bytte visserligen SEB namn på en globalfond som funnits ända sedan 1977 och innehöll 2,5 miljarder kronor. Kunderna verkade dock inte så positiva till det nya namnet SEB Globalfond Chans/Risk, för under 2012 mer än halverades förmögenhet trots att avkastningen var positiv.

 

För fem år sedan tog teamet för kvantitativ förvaltning (som då kallades QPM) över förvaltningen av Global Chans/Risk och började investera i aktier med hög beta, som får stor ändring av aktiekursen när aktiemarknaden i allmänhet rör sig. I en brant stigande marknad gjorde det att avkastningen 2013 blev klart bättre än index. Nästa år bytte fonden namn igen, nu till SEB Dynamisk, och införde hävstång (mer om detta i ”Se upp när globalfonderna höjer risken”, länk ovan till höger).

 

AP7 vinnare

 

Resultatet är att AP7 Aktiefond är vinnare bland alla 101 globalfonder inom PPM de senaste fem åren, medan SEB Dynamisk kommer på tredje plats. De senaste tre åren är dock skillnaden större, AP7 har klättrat 34 procent fram till 30 maj medan SEB Dynamisk under samma period stigit 25 procent, strax över genomsnittet för globalfonder som är 22 procent.

 

Skillnaden kan bero på mindre hävstång hos SEB, men information om detta saknas. Genomgående är informationen otydlig om hur stor hävstången är i alla de dokument som finns om SEB Dynamisk. Fondbestämmelserna håller alla dörrar öppna (sidan 7): ”Fondens risknivå och geografiska allokering kan variera beroende på förvaltarteamets rådande marknadssyn. Fonden kan ha en tydlig offensiv alternativt defensiv karaktär.” Faktabladet och produktbladet förtydligar bara att ”Fondens investeringar kan ge en högre risk än marknaden vilket uppnås med hjälp av hävstångseffekt. Därmed är det mer sannolikt att fonden kan komma att utvecklas bättre än sitt jämförelseindex i stigande marknader än den kommer att göra i fallande marknader.”

 

Årsberättelsen 2017 för SEB Dynamisk innehåller en tabell som anger att ”Summan av derivatinstrumentens underliggande exponerade värden” varierat mellan 1 och 40 procent och i snitt varit 17 procent. Men det är oklart om denna exponering är detsamma som hävstången eller om SEB även har skapat andra typer av exponering med derivat, till exempel för att justera fondens valutaexponering.

 

Årsberättelsen anger inte heller några exakta siffror om hur stor effekten av hävstången på avkastningen varit, bara att förvaltarna ”har varierat fondens riskutnyttjande under året i takt med att SEB:s marknadssyn – House View – förändrats, vilket gynnat utvecklingen avsevärt, särskilt under årets andra hälft”. Enligt senaste månadsrapport (April 2018) har förvaltarna ”ett fortsatt förhållandevis stort riskutnyttjande i fonden utifrån House View''s positiva marknadssyn”. AP7 är helt klart tydligare, SEB kan bli mycket bättre på att informera om fondens hävstång.

 

En lösning är att försöka se hur stor hävstången faktiskt har varit genom att granska värdeutvecklingen. En jämförelse mellan AP7 Aktiefond och SEB Dynamisk under de hack i den uppåtgående börstrenden som varit de senaste åren visar att de föll nästan exakt lika mycket i augusti 2015, juli-augusti 2017 och januari-februari 2018, men inte under januari-februari 2016. En jämförelse per månad visar att SEB ofta men inte alltid haft lika stor hävstång.

 

Hävstång långsiktig

 

Enligt ekonomisk teori ska det löna sig med hävstång vid långsiktigt aktiesparande och global riskspridning, eftersom aktier ger en riskpremie som går att öka med hävstången. Dock visar historisk erfarenhet att hävstången inte får vara för stor, den måste tåla stora börsras på upp till 50 procent.

 

Hävstång är rimlig inom PPM av flera skäl. Dels är spartiden för de flesta väldigt lång. Dels är sparbeloppet begränsat till maximalt cirka 1000 kronor per månad. Och framför allt så går den största delen av den statliga pensionsavsättningen till inkomstpensionen (16% av beskattad lön upp till 7,5 basbelopp per år), medan inkomstpensionen bara får en mindre del (2,5%) vilket gör att risktagandet ändå är lågt.

 

Men för kunderna hos en bank som SEB är det inte lika självklart att välja hävstång. Många typer av sparande som barnsparande och bosparande är från början långsiktigt, men när insättningar görs löpande så kommer sparkapitalet att vara mycket större de sista åren samtidigt som återstående spartid krymper. Ett pensionssparande tas även ut under en lång tidsperiod, medan andra typer av sparande mer troligt kommer att behövas allt vid ett tillfälle, till exempel för att köpa en bostad. Då är det mer rimligt att fonden gradvis sänker risktagandet, som generationsfonder gör, än att hela spartiden via hävstång ta högre risk än jämförelseindex.

 

Ansvar att informera

 

Men framför allt har förvaltare som ökar befintliga kunders risk med en hävstång ett stort ansvar att informera kunderna om att risktagandet höjs och hur mycket det höjs. Det har Sjunde AP-fonden gjort och effekterna på PPM-sparandet har diskuterats livligt i media genom åren. SEB är däremot dåliga på att informera om hävstångens storlek, när inte ens jag som arbetat med att granska fonder i över 25 år lyckas förstå deras information.


Xppm Xrisk

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar