Stigande räntor och starkare krona ger börssvacka

Den branta återhämtningen på världens aktiebörser är passerad. Rekordlåga räntor lockar till högriskplaceringar, men allt fler varnar för stigande räntor. Dessutom är kronans försvagning troligen tillfällig.

Jonas Lindmark 2004-04-20 | 12:50
Facebook Twitter LinkedIn
Den 17 februari nådde MSCI världsindex den hittills högsta noteringen under år 2004 och var därmed tillbaka på nivån i början på juli 2001. Men de senaste två månaderna har världsindex räknat i USA-dollar backat 2 procent och därmed ser det ut som att den branta återhämtningen är passerad.

Bland världens tillväxtmarknader finns dock ett dussin undantag, med tvåsiffrig uppgång räknat i dollar under 2004. Vinnare fram till den 19 april är Colombia (+52%), Egypten (+28%) och Ryssland (+25%). Bland de 23 etablerade industriländerna är det bara Österrike, Norge och Japan som haft en tvåsiffrig uppgång hittills i år, enligt MSCI.

Tillfälligt svagare krona

Ur svenskt perspektiv ser utvecklingen ljusare ut hittills under år 2004, världsindex räknat i kronor har stigit 10 procent. Men det beror främst på att den svenska kronan har försvagats kraftigt. Enligt riksbankens måttstock TCW-index (länk till höger) har kronan i snitt backat 3 procent mot våra handelspartners i år. Och mot den dominerande aktievalutan, dollar, har kronan försvagats hela 6 procent. En svagare krona innebär att alla världens aktier blir mer värda, räknat i kronor.

Troligen är dock försvagningen av kronan tillfällig. Den svenska bytesbalansen (nettot av Sveriges handel med varor och tjänster) var rekordstark under 2003. Under fjärde kvartalet sattes ett nytt rekord, överskottet var 45,2 miljarder kronor. Trenden sedan 1992 är tydlig (länk till höger), bytesbalansen har blivit allt starkare i takt med att exporten av varor har växt snabbare än importen. Under de senaste åren har stora utflöden av investeringar (till exempel från PPM) pressat ned kursen på den svenska kronan, men i längden betyder överskottet i bytesbalansen att kronan kommer att stärkas. Och en starkare krona gör att aktiefonderna faller i värde, allt annat lika.

Stigande räntor i USA

Internationellt finns även andra hot mot en fortsatt börsuppgång. Det främsta hotet är stigande räntor. Högre räntor minskar mängden pengar som investeras i aktier, samtidigt som börsföretagens vinster blir lägre (eftersom högre räntor ger ökade räntekostnader och lägre försäljning). Under de senaste åren har världens tre största ekonomiska block (USA, Euroland och Japan) alla tre haft rekordlåga räntor. Allt fler experter varnar för att denna expansiva penningpolitik kommer att upphöra och stimulansen från låga styrräntor har gjort att priserna på långa obligationer har stigit för mycket (vilket motsvarar för låga långräntor). Förra veckan offentliggjordes ökad inflation i USA under mars och troligen kommer centralbanken Fed att börja höja sin styrränta kraftigt senare i år.

Ett annat hot, som hänger intimt samman med högre räntor, är en försvagning av den ekonomiska tillväxten. Kina skapade under förra året en stor del av världens tillväxt, men har nu börjat strama åt för att hindra en överhettning. I världens största ekonomi, USA, dröjer åtstramningen troligen till efter valet i november. Men världens aktieplacerare brukar försöka ligga steget före, så jag gissar att aktiekurserna redan av detta skäl backar under sommaren.

Köp korta räntefonder

Dessutom behåller jag min åsikt att världens investerare är alltför optimistiska om framtiden. Länge har det varit ökad efterfrågan från konsumenterna i USA som har räddat tillväxten runt om i världen. Men det har byggt upp allt större obalanser, som är ohållbara i längden (se "Obalanser kvar i USA"). Därför rekommenderade jag den 25 februari en kraftigt ökad andel korta räntefonder (se "Ny stormvarning i PPM-portföljerna"). Mitt tips är oförändrat, det kommer en svacka på världens börser under 2004. Och det enda sättet att undvika att dras med i nedgången är en kort räntefond (heter ofta "Penningmarknadsfond"), en trygg hamn i väntan på nästa köptillfälle.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar