Tydlig inbromsning i USA

Under juni och juli har det kommit allt fler tecken på svagare tillväxt i USA, vilket gav veckans beslut att inte fortsätta höja styrräntan. Fallande dollarkurs ökar risken att flertalet aktiefonder fortsätter ned.

Jonas Lindmark 2006-08-10 | 12:24
Facebook Twitter LinkedIn
Veckans beslut av centralbanken Fed att inte fortsätta höja styrräntan bekräftar att inbromsningen i den amerikanska ekonomin är tydlig. Preliminär statistik visar att BNP tappade farten under andra kvartalet och det finns även andra bevis:
Arbetsmarknaden har försvagats, antalet anställda utanför jordbruket har bara ökat med i snitt 112.000 per månad de senaste fyra månaderna (cirka 150.000 krävs för att kompensera befolkningsökningen).
Bostadspriserna har slutat stiga och antalet osålda bostäder har ökat kraftigt, vilket kan skapa en negativ spiral (där allt fler säljare vill ta hem sina vinster medan köparna blir allt mer försiktiga) med fallande bostadspriser.
Fortsatt höga oljepriser motsvarar en extra skatt och belastar dessutom bytesbalansen, v

ilket både minskar övrig konsumtion och är negativt för inflationen och dollarn.

Konsumenterna i USA har de senaste åren kunnat fortsätta spendera allt mer, eftersom stigande bostadspriser har ökat deras förmögenhet och låga räntor har gjort det billigt att låna mer. Den privata konsumtionen har ökat som andel av BNP och hjälpt till att höja tillväxten i världsekonomin. Men sedan börja av förra sommaren har centralbanken Fed höjt styrräntan från 3 till 5,25 procent och detta har både gjort det uppenbart dyrare att låna och minskat intresset att köpa både bostäder och konsumtionsvaror.

Orsaken till räntehöjningarna det senaste året är allt tydligare tecken på stigande inflation i USA. Ytterligare bevis kom under juli, konsumentprisindex har stigit i en årstakt på 5,1 procent de senaste tre månaderna samtidigt som ”kärnindex” (exklusive energi och mat) steg 3,6 procent i årstakt. Så länge inflationen ligger över Feds mål mellan 1 och 2 procent blir det svårt att sänka styrräntan, tvärtom kan ytterligare räntehöjningar bli nödvändiga under hösten om inflationen inte mattas av.

Lång lågkonjunktur

Dessutom är sämre tider ett argument för att utländska placerare kommer att minska sina investeringar i USA, vilket dels ger tryck nedåt på aktiekurserna i New York, dels ger ökad risk för fallande dollar. Resultatet för en svensk investerare avgörs till stor del av hur USA-dollarn utvecklas mot övriga valutor. Dagens kurs kring 7,15 kronor betyder att mer än hälften av förra årets återhämtning från 6,61 till 7,95 är uppäten. Skulle dollarn fortsätta att backa mot övriga valutor så påverkar det flertalet aktiefonder negativt. Även svenska aktier och övriga aktiemarknader påverkas negativt, dels via börsbolagens vinster och tillgångar, dels eftersom amerikanska aktier blir billigare.

Många ekonomiska experter har länge varnat för att det krävs en lång lågkonjunktur för att den amerikanska ekonomin ska komma i balans. De senaste åren har rekordlåga räntor gjort att tillgångspriserna stigit alltför mycket samtidigt som sparandet helt upphört. Resultatet är ett underskott i bytesbalansen på omkring 6 procent av BNP och att alla investeringar i USA numera finansieras av utländska investerare. För att återta balansen krävs minskad konsumtion och ökat sparande, vilket skulle ge lägre tillväxt särskilt om bostadspriserna samtidigt faller. Detta skulle slå hårt mot vinsterna i många branscher. Störst är riskerna i byggsektorn, som har stått för en tredjedel av alla nya jobb de senaste tre åren. Men även banker och flertalet leverantörer av varor och tjänster skulle rimligen drabbas hårt.

Påverkar hela världen

Samtidigt är den globala ekonomin nu så tätt sammanlänkad att det är en uppenbar illusion att tro att övriga länders ekonomi inte skulle påverkas. Efterfrågan från USA har varit motorn i världsekonomin i många år, så särskilt Asien men även Europa skulle rimligen också drabbas. Företagens vinster har de senaste åren stigit snabbare i Europa och Asien än i USA, men fallande exportintäkter kan ge motsatt utveckling.

Aktiemarknaderna runt om i världen verkar fortfarande räkna med en ”mjuklandning” i USA, och börsnedgången de senaste tre månaderna används ofta som argument för att aktier relativt dagens vinster är billiga. Men en djup lågkonjunktur i USA skulle slå hårt mot börsföretagens vinster runt om i världen, så alla som tar de senaste månadernas svaga statistik på allvar gör klokt i att välja en lägre andel aktiefonder än normalt.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings