Sverigefonderna har lyfts av kvartalskapitalism

Många företag på Stockholmsbörsen har lyckats förbättra sina resultat under 2009, men kanske säger detta mer om börsen fokus på kvartalsrapporter än om verkliga värden. I år kommer besked om hur uthållig återhämtningen är.

Jonas Lindmark 2010-01-05 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn

Svenska aktier tillhör vinnarna under 2009. Stockholmsbörsen hamnar på plats 21 av 74 landindex från MSCI (se ”Revansch för Sverige under 2009”) och de vanliga Sverigefonderna steg i snitt 51 procent förra året medan småbolagsfonderna klättrade ännu brantare.


Detta är förstås en välkommen revansch, efter en mycket svag utveckling jämfört med världsindex för aktier både 2007 och 2008. Sett över de senaste tre åren har Sverigefonderna nätt och jämt hunnit i kapp.


I ett längre perspektiv som 15 år är det dock tydligt att Stockholmsbörsen både har svängt mer och stigit betydligt brantare än de stora ländernas aktiemarknader

, så det är rimligt att fråga sig om optimismen åter har blivit för stor. Ett vanligt argument för att den branta återhämtningen under 2009 är rimlig är att börsföretagens vinster har hållit sig kvar på en hög nivå. Prognoser om fortsatt stigande vinster under 2010 används nu för att beräkna låga p/e-tal, som motiverar fortsatt stigande aktiekurser.


Fokus på kvartal


Men en återkommande kritik av börsnotering av företag (särskilt i USA) är att aktiemarknaden tvingar företagsledningar till kortsiktigt fokus, där det blir viktigare att presentera stigande vinst under det senaste kvartalet än att bygga långsiktiga värden. Särskilt om företagsledningen har bonus kopplad till företagets aktiekurs, så finns en konflikt mellan aktieägarnas långsiktiga intresse och de kvartalsrapporter som media ofta främst rapporterar. Detta fenomen brukar kallas ”kvartalskapitalism” och jag tycker att utvecklingen under 2009 ger extra stor anledning att fundera på hur stort problemet är.


Här är tre exempel: Många börsföretag rapporterar förbättrade marginaler och ökad produktivitet – men om bakgrunden är minskade satsningar på FoU och färre anställda, så minskar chansen till långsiktig tillväxt. Andra företag rapporterar kraftigt förbättrade kassaflöden – men om orsaken främst är sålda fastigheter och minskade lager, så är det en tillfällig bantningskur som är ohållbar i längden. Särskilt inom finansbranschen gjordes stora reserveringar i slutet av 2008 för förluster orsakade av finanskrisen, så ett år senare är det lätt att rapportera förbättringar – men så länge försäljning och vinst är sämre än till exempel snittet för de senaste tio åren så är vi kvar i dåliga tider.


Rimligen har medias och aktieanalytikers fokus på kvartalsrapporterna påverkat även svenska företagsledningar. Fast det är nog knappast någon som vet ännu om effekterna av ”kvartalskapitalismen” har ökat under 2009. Men ju fler kvartal som passerar, ju tydligare blir de långsiktiga trenderna – så under år 2010 börjar vi få besked om hur uthållig återhämtningen i de svenska börsföretagens vinster är.


Fördelar i Sverige


Sverige som land har många fördelar jämfört med andra länder när effekterna av finanskrisen ska hanteras. Den viktigaste tror jag är att vi hade en allvarlig liknande kris så sent som 1991-93, vilket skapat större vaksamhet och handlingsberedskap. En par andra stora fördelar är starka statsfinanser och ett stort överskott i bytesbalansen.


Men många av de svenska börsföretagen har bara en liten del av sin försäljning i Sverige, vilket betyder att det främst är den globala ekonomiska utvecklingen som avgör. Dessutom är exponeringen mot tillväxtländer i Asien och Latinamerika större än på de flesta andra europeiska börser, vilket under 2009 sågs som en fördel.


Framöver kommer som sagt mer långsiktiga trender och verkliga värden att avgöra. Jag är övertygad om att Sveriges fördelar på många sätt kommer att gynna svenska börsföretag och att Sverigefonder fortsätter att vara en bra investering för långsiktigt sparande. Men just under år 2010 tycker jag att det finns en stor risk att verkligheten visar sig dystrare än börsmäklarnas prognoser (se "Svårt vägval under 2010", länk ovan till höger).

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings