Intresset att investera i Europafonder har ökat brant under hösten. Hittills 2013 är inflödet 5 miljarder kronor netto, enligt Fondbolagens Förenings statistik. Bara globalfonder, Sverigefonder och USA-fonder har fått mer pengar.
Summa sparkapital i Europafonder har växt till 65 miljarder kronor per 31 oktober, men det är bara 5 procent av hela sparandet i aktiefonder. Både Sverigefonder (388 mrd) och globalfonder (373 mrd) innehåller mycket mer pengar. Ändå ger Europa en bra balans mellan att spegla framtida kostnader och riskspridning.
Fri rörlighet
Ett tidlöst argument för att investera i börsföretag med verksamhet i sitt eget land eller i samma världsdel är att det minskar risken att sparkapitalet inte räcker till. Försäkringsbolag resonerar så i något de kallar ”Asset Liability Management”, nämligen att det gäller att matcha tillgångar mot framtida utbetalningar så att deras storlek samvarierar. Till exempel om svensk ekonomi utvecklas svagt så att svenska börsaktier faller i värde, då kommer det även att bli billigare att leva i Sverige. Och tvärtom, går det väldigt bra för Sveriges ekonomi, då stiger både börsen och den inkomst som framtidens pensionärer behöver.
Efter EU-medlemskapet gäller det argumentet även Europa, eftersom fri rörlighet inom unionen gör att både välstånd och kostnadsnivå på sikt sprider sig i alla EU-länder. För femton år sedan spådde många även att ökad konkurrens skulle skapa en gemensam aktiebörs för hela Europa, ungefär på samma sätt som all aktiehandel i USA har koncentrerats till New York. Finanskrisen har visat att skillnaderna fortfarande är stora, men även att den fria rörligheten fungerar. Till exempel har arbetslösa spanjorer de senaste åren flyttat till Tyskland och svenska pensionärer har passat på att köpa bostäder i Spanien, Frankrike och Portugal.
Därför är Europafonder logiskt för de flesta som bas i pensionssparandet. Fast om man planerar att som pensionär flytta till exempelvis Turkiet eller Thailand, då är det kostnaderna i dessa länder som behöver speglas med tillgångar.
Problem i Frankrike
Fast det betyder inte att det alltid är rätt tidpunkt att köpa Europafonder. Uppgången hittills under 2013 är i snitt 24 procent, samtidigt som nationalekonomerna spår fortsatt svag BNP-tillväxt i Europa de kommande fem åren.
Jag träffade två olika Europaförvaltare förra veckan och deras huvudargument för att det fortfarande är ett bra köptillfälle är att de flesta börsföretagen har fortsatt att göra bra vinster efter finanskrisen, men att marginalerna ännu inte alls stigit lika mycket som i USA. Hög arbetslöshet gör att lönekostnaderna troligen fortsätter att vara stabila, men det finns en frestelse för ansvariga politiker att försöka föra över en del av kostnaderna för den höga arbetslösheten på företagen.
Å andra sidan finns några nya orosmoln. Störst är kanske att det kan bli en kris i Frankrike som har flera problem: ekonomin är inte konkurrenskraftig eftersom grannländerna har genomfört reformer, pensionsåldern är för låg, statsskulden är stor och blir dyr att finansiera om marknadsräntorna stiger kraftigt. Men långsiktiga pensionssparare behöver som sagt inte egentligen oroa sig över det, för problem i Frankrike gör att den svenska pensionen får högre köpkraft.
