Sverigefonderna har återhämtat sig efter en svacka i mitten av oktober och i snitt är deras värdeökning 12 procent hittills under 2014. Precis som flera tidigare år har småbolagsfonderna i snitt lyckats klart bättre och ökat intresse för dessa gör att de tvingas köpa aktier i ganska stora börsbolag. Förr gick gränsen för ”småbolag” vid ett börsvärde på 5 miljarder kronor, men idag är det i många fall snarare den nedre gränsen.
Ett extremfall är Lannebo Småbolag, den största småbolagsfonden fokuserad på svenska aktier. Förvaltat kapital per 31 oktober är 14 miljarder kronor och det största innehavet är Trelleborg, ett företag med 15.500 anställda i 40 länder. Lannebo Fonder äger drygt 3 procent av Trelleborg och är företags fjärde största ägare.
Fast bland fondens lite mindre innehaven finnas ännu större börsföretag. Halvårsrapporten för Lannebo Småbolag innehåller en post i Autoliv, som just nu har ett börsvärde på 65 miljarder kronor (nummer 18 på Stockholmsbörsen), liksom aktier i ICA Gruppen med 61 miljarder i börsvärde (nummer 21 i storlek). Småbolag?
Får inte ha makten
När fondförmögenheten växer är det som i första hand tvingar fondförvaltarna att välja aktier i större börsbolag riksdagens krav att fondbolag inte får ha makten i företag. Fondlagen säger (kapitel 5 paragraf 20): ”Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.”
Men en granskning av Lannebo Småbolags innehav visar att fonden i flera fall är bland de största ägarna i svenska börsföretag. Ett särskilt tydligt exempel är att Lannebo Småbolagsfond i somras tillsammans med övriga fonder hos samma fondbolag ägde 8 procent av kapital och röster i HiQ International. Därmed var fondbolaget HiQs näst största ägare, och dominerar helt tillsammans med fyra andra fondbolag: Robur, Nordea Fonder, Skandia Fonder och SEB Fonder. Att ingen av företagets fem största ägare skulle ha ett väsentligt inflytande är uppenbart fel.
Dessutom är HiQ egentligen ett lite för litet börsbolag för att en så stor fond som Lannebo Småbolag ska kunna investera meningsfullt i börsbolaget. Börsvärdet för HiQ är bara drygt 2 miljarder kronor, så trots att Lannebo Småbolag vid halvårsskiftet ägde 6,5 procent av HiQ (3,4 miljoner aktier) så stod HiQ bara för 0,8 procent av fondförmögenheten. Med en mer rimlig ägarandel på en eller två procent så skulle innehavet i fonden bli för litet för att meningsfullt påverka avkastningen (mer om detta i ”Så påverkas active share av fondförmögenheten”, länk ovan till höger).
Flera andra småbolagsfonder är nästan lika stora som Lannebo. Både Handelsbanken, Robur, Didner & Gerge och SEB har liknande fonder som innehåller mer än 5 miljarder kronor. Enligt veckans analys behöver de äga mer än 1 procent av några börsbolag för att klara Aktiespararnas krav på aktiv förvaltning. Och det är när varje fond granskas enskilt, utan hänsyn till att fondbolagen har flera fonder.
Tydligast finns problemet mer generellt hos Swedbank Robur, som är den största ägaren bland fondbolagen på Stockholmsbörsen. Bankens fondbolag äger tillsammans ungefär 3 procent av alla svenska börsaktier och alla försök att förvalta aktivt och investera mer än företagets andel i index betyder att Roburs ägarandel blir över 3 procent och därmed att fondbolaget blir en av de största ägarna (mer om detta i ”Robur har förvaltat försiktigt, och informerat”).
