Oljepriserna har på bara fyra månader mer än halverat. Från att ha legat ganska stadigt strax över 100 dollar per fat fram till september har priserna de första veckorna 2015 backat vidare ned under 50 dollar. Även flera andra råvaror har fallit kraftigt i pris.
Samtidigt har dollar fortsatt att stärkas, särskilt mot svenska kronan. Från en växelkurs kring 6.50 kronor fram till i maj har dollarn klättrat allt brantare och efter årsskiftet stigit över 8 kronor. Uppgången verkar ha förstärkts av att värdeökningen gjort att investerare blivit mer intresserade av att placera i USA. Resultatet är att MSCI världsindex under 2014 steg bara 5 procent räknat i dollar, men hela 28 procent räknat i svenska kronor.
Ändrad balans
Dessa båda grundläggande prisförändringar har ändrat balansen på många marknader. Tydligt är att aktiebörser i länder med stor export av olja och andra råvaror har backat. Ryssland är den största förloraren (vilket även beror på misstro efter invasionen i Ukraina) och ett annat tydligt exempel är att börsutvecklingen i Norge är betydligt sämre än i resten av Norden (mer om detta i ”USA vinnare igen, Sverige på plats 49”, länk ovan till höger). Men även Brasilien och Nigeria är tydliga förlorare.
Starkare ekonomisk utveckling i USA i kombination med fallande oljepriser har skapat förväntningar att tillväxten i världsekonomin kommer att öka framöver. Men ändå hade världsindex i dollar sin topp redan i börja av juli och har sedan dess rört sig oroligt med tre kortsiktiga rekyler.
Oväntade följder
En förklaring kan vara att nettoeffekten på börsföretagens resultat är osäker. Väldigt många företag använder terminsmarknaden för att säkra priser både på valutor och på råvaror upp till ett år framåt i tiden. Detta görs för att underlätta planering och göra lönsamhetskalkylerna säkrare. Höstens branta uppgång för dollarn och halveringen av oljepriserna kommer därför ofta inte att synas fullt ut i företagens resultat förrän under andra halvåret 2015.
En annan förklaring kan vara oro kring effekterna av att centralbankerna stimulans med extremt låga räntor är på väg att upphöra i USA och England. Detta minskar förstås intresset för risktagande och lockar till vinsthemtagning. Mer osäkert och oroande är att högre räntor kan slå hårt mot belånade börsföretag, särskilt om deras upplåning är i dollar medan intäkterna är i svagare valutor.
Ytterligare ett svårbedömt hot är att länder med stor oljeexport tidigare har haft stora vinster att investera i aktier och andra värdepapper, men nu tvärtom kan skapa ett massivt säljtryck. Dessa och liknande oväntade följder av den ändrade balansen på marknaderna kommer rimligen att få genomslag under 2015, så räkna med ett händelserikt år.
