Knappast 7 bra börsår i rad

Inför 2018 blinkar varningslampor. Fortsatt höga företagsvinster och låga räntor har gjort att aktieköparna ignorerat politiska problem, men nästa år kan börstrenden brytas av räntehöjningar och en starkare svensk krona.

Jonas Lindmark 2017-12-14 | 14:27
Facebook Twitter LinkedIn

Globalfonderna har stigit brant de senaste tre månaderna, i snitt är värdeökningen 9 procent fram till 13 december.

Efter åtta månader, i slutet av augusti, såg 2017 ut att bli det sämsta börsåret sedan 2011. Men den branta uppgången under hösten gör att 2017 (med drygt två veckor kvar) är nära att bli det sjätte året i rad med hög avkastning från aktiefonder.

Delvis beror höstens värdeökning på att svenska kronan har försvagats, vilket gör att utländska aktier blir mer värda när aktiekurserna räknas om till ett svenskt perspektiv. Sedan mitten på september har USA-dollarn stigit med 6 procent och euron med 4 procent. Det betyder att ungefär hälften av den börsuppgång vi sett under hösten beror på ändrade valutakurser.

 

6 i rad ovanligt

Sex bra börsår i rad har tidigare varit ovanligt. Under de senaste 35 åren på Stockholmsbörsen var det 34 procent dåliga år och perioden dessförinnan var 46 procent kalenderår då riskfria statspapper gav högre avkastning än börsindex inklusive utdelningar. Om 4 av 10 år är dåliga, så blir sannolikheten för sex bra i rad bara knappt 5 procent.

Fast slumpen har inget minne och människor brukar lockas att tro att trender håller i sig, så baserat på historiken är det ändå rationellt att tro på fortsatt uppgång. Det som däremot gör det klokt att tvivla på att 2018 blir ett bra börsår är andra varningslampor.

 

Varninglampor 2018

Det främst argumentet för att tro att det knappast blir sju bra börsår i rad är att aktiekurserna har tryckts uppåt ovanligt högt av ett extremt överskott av kapital som söker avkastning.

Peter Benson, aktieanalytiker i Svenska Dagbladet, pekar i en tänkvärd krönika häromdagen på uppenbara överdrifter: det finns europeiska skräpobligationer som ger lägre ränta än amerikanska statsobligationer, spekulanters köp av bitcoin har gjort storägarna till miljardärer trots att systemet nu drar lika mycket energi som hela Danmark, den lilla målningen Salvator Mundi av Leonardo Da Vinci såldes nyligen av en rysk oligark till en saudisk prins för 450 miljoner dollar.

Men varningslamporna är framför allt en motsättning mellan den höga värderingen av särskilt USA-aktier och tydliga bevis på att delar av ekonomin i Västvärlden är överhettad och på väg att försämras. Bilindustrin i Europa drabbas till exempel av att dieselmotorerna avvecklas, eftersom deras konkurrenter i Kina ser ut att ha bättre förutsättningar att lyckas med elbilar. Detaljhandeln står inför ett stålbad när Amazon och andra webtjänster tar över kunderna. Samtidigt lider många andra välmående industrier brist på kompetent arbetskraft, vilket tillsammans talar för att överskott på pengar under nästan tio år har skapat snedfördelningar i ekonomin som aktieköparna verkar ignorera.

 

Centralbankerna har lyckats

Överskottet av pengar har skapats av nollräntor runt om i världen, när centralbanker försökt stimulera ökad efterfrågan på varor och tjänster för att inflationen ska ta fart. Floden av kapital har gjort att aktieköpare ignorerat politiska misslyckanden runt om i världen att skapa bättre fungerande ekonomier.

Men nu har centralbankerna lyckats, inflationen har börjat ta fart. Under 2018 kommer fler centralbanker rimligen att börja återvända till normal penningpolitik och bromsa stigande priser med höjda korträntor. Beroende på konjunkturen i respektive land kan inbromsningen dröja till slutet av nästa år, men när räntehöjningarna väl sker så kommer priserna på tillgångar med dålig likviditet som företagsobligationer och bitcoin att drabbas hårdast.

 

Starkare svensk krona

En annan trolig effekt av stigande räntor är att den svenska kronan stärks jämfört med andra valutor. Många experter anser att den svenska kronan är undervärderad, men det har den å andra sidan varit större delen av tiden de senaste tio åren eftersom riksbanken tagit hjälp av en svag krona för att få fart på inflationen. Fast under 2018 kommer det behovet rimligen att försvinna, vilket talar för att kronan stärks. Detta skulle i så fall vara negativt för de flesta aktiefonder, eftersom utländska aktier då blir mindre värda omräknat till svenska kronor.


Xavkastning Xglobalfonder Xköptips

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar