Mycket märkligt i årets PPM-val

Rysslandsfonder och Didner & Gerge, eller med andra ord ”hög historisk avkastning” är det som lockat årets PPM-väljare.

Jonas Lindmark 2002-04-26 | 14:50
Facebook Twitter LinkedIn
Den här veckan har PPM skickat ut statistik med resultatet av det fondval som året 196.000 nya PPM-sparare har gjort. Bara 14 procent har gjort ett aktivt val, jämfört med 68 procent hösten 2000. Skillnaden beror nog främst på att de nya väljarna har mindre än en tiondel så mycket pengar att placera, bara drygt tusen kronor i snitt. Dessutom är det främst människor i 20-årsåldern som valt och de är nog varken lika intresserade eller lika kunniga som äldre PPM-sparare.

Men det fåtal som skickat in valblanketten, de har ofta gjort förvånande val. I vissa fall är de populäraste valen någorlunda begripliga, men det finns också mycket som är märkligt i valresultatet. Här är sju exempel:

1. Det lilla fondbolaget i Uppsala, Didner & Gerge, har onekligen det mest framgångsrika Sverigefonden de senaste sju åren. Men det är ändå lite häpnadsväckande att deras enda fond har fått 5,7 procent av de aktiva väljarnas pengar, och är populärast av alla. Det är till exempel tre gånger mer än SEB:s 19 fonder har fått tillsammans.

2. Även flera andra stora svenska fondföretag, som fick en stor andel av pengarna hösten 2000, har nu tappat rejält i andel. Till exempel har Folksam sin första fond på plats 30 nu, mot tionde plats då.

3. Hög historisk avkastning i absoluta tal har uppenbart varit viktigast för många väljare, de tre Rysslandsfonder som deltog i valet (FIM tillkom förra veckan) har tillsammans fått mer pengar än Didner & Gerge, vilket ger dem plats 2, 5 och 16 bland de populäraste fonderna. Så länge beloppen är små och väljarna har annat sparande som kompenserar gör det väl inte så mycket, men på sikt är det oroande att dessa väljare har i snitt drygt 40 procent av sitt PPM-sparande i Ryssland.

4. Tabellen med valresultatet innehåller 624 av 637 fonder hos PPM. Det är märkligt att nästan alla fonder har fått minst en väljare, för många av de fonder som fått pengar är uppenbart mycket sämre än andra fonder i samma kategori, ur alla aspekter (sämre historiska resultat, högre avgifter, mindre känt bolag). Enda rimliga förklaringen är att ganska många ”kastar pil” när de väljer PPM-fonder.

5. Den populäraste fonden hösten 2000, Robur Contura, har backat till plats 14. Men trots att dess andelskurs mer än halverats sedan dess, så är den Roburs näst mest populära fond (efter Rysslandsfonden) och 1,2 procent av de aktiva väljarnas pengar har hamnat i Contura. Övriga IT-fonder har tappat betydligt fler placeringar, vilket visar Föreningssparbankens starka ställning hos spararna.

6. Bland alla utländska fondbolag, som erbjuder flera hundra fonder via PPM, är det Baring Eastern Europe Fund som fått flest väljare, 0,93 procent av de aktiva väljarnas pengar ger plats 20. Det hade varit betydligt mer rimligt om någon av utlänningarnas många breda fonder (en globalfond eller en Europafond) hade varit mest populär.

7. I valet hösten 2000 var det uppenbart att ungefär hälften av väljarna främst letade efter låga avgifter när de valde bland fonderna i en viss kategori. Men nu är det nästan inga av lågprisfonderna som är med bland de populäraste. Och SPP:s indexfonder (som har allra lägst årsavgifter, bara 0,2 procent) och som hamnade på plats 25, 40, 44 och 89 för ett och ett halvt år sedan, de kom nu på plats 44, 55, 73 och 160. Ändå är det ännu viktigare med låga avgifter när spartiden är riktigt lång (vilket den är för 20-åriga PPM-sparare).

Slutsatsen av detta är att de unga PPM-väljarna behöver mer information, för att göra ett bättre fondval. Men jag tror att de först behöver få mer pengar på sina PPM-konton, så att de bryr sig lite mer. Kanske hade det varit bättre att vänta med att skicka ut valpaket tills individen har minst 10.000 kronor på sitt konto.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar