Allt fler varor och tjänster säljs som miljövänliga. Allt från bilar till mat och el säljs med argument om att de är bättre för miljön än konkurrenterna. Ibland kan nog rätt val göra konkret nytta, men ofta verkar den påstådda fördelen för miljön vara påhittad av en reklambyrå eller någon branschorganisation.
Precis som det finns ”miljöbilar” som tankas med samma bensin som vanliga bilar, så finns det ”miljöfonder” som innehåller samma aktier som vanliga fonder. Och ungefär som det finns helt olika typer av ”miljöbilar”, så finns det helt olika typer av ”miljöfonder”.
Fem sorter
Det som gör beteckningen ”miljöfond” extra förvirrande är att den används om fonder med helt olika innehåll – ungefär som om både soldrivna cyklar och sophämtningslast
bilar skulle kallas för ”miljöbilar”. Här är fem sorter ”miljöfonder”:
(1) fonder som varje år ger en liten andel av fonden till naturskydd, en typ av ”ideell fond”. (2) fonder som undviker börsbolag som påstås vara dåliga för miljön (till exempel de som tillverkar lastbilar eller driver kolgruvor), ofta kombinerat med andra typer av ”etik” som att inte köpa i aktier i företag som tillverkar alkohol eller tobak. (3) fonder som i varje bransch försöker köpa aktier i de företag som påstås driva verksamheten mest miljövänligt jämfört med andra i samma bransch.
(4) fonder som investerar i olika typer av företag med tillverkning av något som konkret förbättrar miljön, till exempel rökgasrening eller elbilar. (5) aktiefonder som enbart investerar i företag inriktade på nya alternativa energikällor som vindkraft och solkraft. För de två sistnämnda sorterna har Morningstar en kategori som heter "Branschfond, miljö" med 41 fondklasser som säljs i Sverige och en kategori som heter "Branschfond, ny energi" med 19 fondklasser. Tillsammans brukar de två sista sorterna kallas "miljöteknikfonder" på svenska.
Sorterna 1-3 har normalt innehav som är identiska med eller väldigt lika vanliga fonder. Fondspararens pengar placeras ungefär som via en vanlig fond med samma inriktning, så det är väldigt osannolikt att en extra insättning i dessa fonder skulle vara "god" i meningen att de har någon som helst positiv effekt på omvärlden. Orsaken till att det inte har någon effekt alls på omvärlden att en fond väljer bort några aktier är att det är helt normalt att fonder bara investerar i ett litet antal av alla de börsnoterade aktier som finns runt om i världen.
Fast problemet att inköpet av aktier som en ”miljöfond” gör inte har någon konkret effekt på jordens miljö gäller även sorterna 4 och 5. Orsaken är att det sätt som aktiemarknaden fungerar, nämligen att den i första hand är en andrahandsmarknad. Börsföretagen finns redan, deras eventuella vinster finns redan, aktierna finns redan, men de ägs av någon annan. Om du eller jag sätter in pengar i en fond så köper fonden (kanske) fler aktier, men säljaren är normalt en annan aktieägare, som i sin tur investerar i några andra valfria aktier eller konsumerar pengarna.
Bara ideella fonder gör nytta
Det enda fallet då pengarna faktiskt (kanske) går till något bra är om ett börsföretag nyintroduceras eller gör en nyemission av aktier, plus att de pengar som försäljningen av nya aktier ger används till att expandera verksamheten (inte till att betala tillbaka lån eller ge vinst till säljaren). Det är normalt en väldigt liten del av aktiemarknadens volym som är nya aktier, så att sätta in pengar i fonder ger med stor säkerhet istället främst en ökning av marknadsvärdet hos de aktier som redan finns på andrahandsmarknaden.
Med denna kunskap blir det tydligt att det via fonder egentligen bara går att göra nytta med det ideella alternativet ovan – miljöfond sort 1. För att på annat sätt ha en konkret effekt på miljön behöver man antingen delta direkt och själv köpa enskilda aktier vid introduktioner eller emissioner, eller dela på funktionerna (spara i valfri typ av fond, men skänka pengar separat till "goda" ändamål, eller själv konsumera miljövänligt).
Ideella fonder ger varje år pengar direkt till något som andelsägarna värnar om, för det mesta via en ideell förening. För att ge pengar till naturskydd är de bästa alternativen SEB Östersjöfond och Skandia Världsnaturfonden. Deras innehav är inte "goda", men de skänker åtminstone 2 procent av fondkapitalet till WWF. SEB-fonden är extra trevlig för banken skänker hälften, vilket i praktiken motsvarar att den verkliga årsavgiften till SEB bara är 0,5 procent per år. Dessutom finns Öhman Nordisk Miljöfond, som dock bara skänker 0,42 procent per år till Naturskyddsföreningen.
Fast konstruktionen med en fond är inte nödvändig, det går ju att stödja organisationer som WWF direkt genom att bli medlem eller delta i deras insamlingar. En fördel finns dock, nämligen att gåvan från en ideell fond inte beskattas med normal 30 procent kapitalskatt. Det är samma typ av skattefördel som numera finns vid direktägda aktier, vars ägare kan skänka den årliga utdelningen skattefritt.
Även kapitalskatten på 30 procent blir en del av gåvan, så den blir därmed 43 procent större än om man ger samma belopp på annat sätt. Genom att köpa aktier i ett börsbolag med hög direktavkastning kan man alltså skapa sin egen "ideella fond", men med högre årlig utdelning och skattefördel.
Dela på sparande och gåva
Som sagt finns det även en möjlighet att ha konkret effekt på miljön genom att köpa nya aktier själv, t ex i de introduktioner av vindkraftsbolag som varit på Stockholmsbörsen. Fast då finns förstås en risk att blir lurad att betala för mycket för aktierna, så att onödigt mycket pengarna går till säljarnas vinst. För människor utan kunskap om aktievärdering tycker jag därför att det är bättre att dela på sparande och gåva, alltså investera i vanliga fonder och separat skänka en del av pengarna till miljöorganisationer som man tycker gör ett bra jobb.
Mitt tips när det gäller fonder är att välja SEB Östersjöfond eller Skandia Världsnaturfond. SEB ger pengar riktat till WWF:s Östersjöprojekt, men bara om denna Nordenfond föregående år har stigit minst en procent. Skandias fond är en vanlig Sverigefond som ger bidraget till WWF varje år utan restriktioner.
[denna artikel skrevs 2010-05-05 med rubriken "Dela på sparande och gåva" och publicerades i Legally Yours nummer 3/2010]
