Hotad demokrati sänker Turkietfonderna

Nya tydliga exempel på att demokratins spelregler ignoreras i Turkiet gör att både liran och aktiekurserna i Istanbul har fortsatt ned. Borgmästarvalet 23 juni blir vägvisare.

Jonas Lindmark 2019-06-13 | 11:29
Facebook Twitter LinkedIn

Turkietfonderna var förra årets förlorare, i snitt backade de som säljs i Sverige 37 procent under 2018. Förklaringen var främst att misstro mot president Erdogan gjorde att ekonomin försvagades och den turkiska liran fortsatte falla i värde. På fem år har växelkursen halverats.


Ett tydligt exempel på problemen är fonden East Capital Turkiet, som startade 2013 och blev en populär PPM-fond. Men fallande andelskurs under 2015, 2016 och 2018 kompenserades inte av lika stor värdeökning övriga år och trots en återhämtning i vintras slutade fonden med en andelskurs som var 35 procent lägre än vid starten. Nedläggningen i februari beror på att det förvaltade kapitalet blivit för litet, så fonden har fusionerats med East Capital Balkan.


Borgmästarvalet i Istanbul


Under våren har värdeutvecklingen åter vänt nedåt, Turkietfonderna har backat 12 procent de senaste tre månaderna och är därmed bland de sämsta aktiefonderna hittills i år. En förklaring verkar vara att den utländska misstron mot regeringspartiet AK och president Erdogan har ökat efter den odemokratiska hanteringen av borgmästarvalet i Istanbul. Efter att oppositionens kandidat Ekrem Imamoglu oväntat vann valet påstod Erdogan att det berodde på valfusk och valmyndigheten bestämde att borgmästarvalet ska göras om.


Enligt den brittiska tidningen The Economist är även flera av de mest seniora politikerna inom regeringspartiet AK nu öppet kritiska. Den tidigare presidenten Abdullah Gul tillsammans med några andra tidigare AK-ministrar förbereder lanseringen av ett nytt politiskt parti. Men första ska borgmästarvalet i Istanbul göras om, med valdag söndag 23 juni.


Dyster framtid


Tyvärr är det svårt att se något alternativ som inte ger en dyster framtid för Turkiet. Den nuvarande regimen under president Erdogan verkar fast besluten att ignorera demokrati och mänskliga rättigheter, vilket skrämmer bort utländska företag. Men en starkare opposition mot de nuvarande makthavarna inom regeringspartiet AK skulle troligen också ge negativa konsekvenser för landets ekonomi, som att skrämma bort turister. Åtminstone på kort sikt. Reaktionen på omvalet 23 juni blir en vägvisare.


Den global ekonomin är dessutom fortfarande stark, men hotas av det svårhanterade handelskriget mellan USA och Kina. Länder som Turkiet, med underskott i bytesbalansen och stora lån i utländsk valuta, är extra konjunkturkänsliga. Och aktiemarknaden i Turkiet består till stor del av banker och fastighetsbolag, vilket gör den beroende av den inhemska utvecklingen.


Positivt för fondsparare som är intresserade av hög risk är möjligen att osäkerheten i Turkietfonderna är stor, få andra aktiefonder har högre historisk standardavvikelse. Det betyder att om något oväntat positivt inträffar så får det större effekt på värdeutvecklingen. Förra årets börsnedgång gör att prislappen på lottsedeln har blivit lägre, men tolka inte det som att oddsen har blivit goda.


Xrisk Xturkietfonder

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar