Inflationstakten enligt KPIF var 9,3% i oktober 2022, en nedgång från september då inflationstakten var 9,7%. Det är även något lägre än de 9,4% som analytikerna förutspått.
Sveriges inflation går därmed i samma spår som den amerikanska, som i slutet på förra veckan kom in på 7,7%. Detta mot en förväntad inflation på 7,9% och 8,2% månaden innan. Beskedet fick omvärldens börser att rusa.
För svensk del sjönk elpriserna med nästan 24% från september till oktober, men en fortsatt bred prisuppgång på livsmedel och alkoholhaltiga drycker noterades. Även räntekostnader steg, såväl som drivmedelspriserna.
Är vändningen här?
Utfallet i inflationen har varit den främsta anledningen till att centralbanker runt om i världen har höjt styrräntor i en snabb takt under året. Centralbankschefer har varit tydliga i sin retorik att vi ska tillbaka till målnivån med en inflation på 2%. Börser trivs genrellt inte i klimat med stigande räntor, och en hel del branscher har påverkas direkt negativt av de kraftigt stigande räntorna.
Men att centranbankerna kommer ta de senaste siffrorna med ro och pausa räntehöjningarna, det är inte särskilt sannolikt.
"Federal Reserve kommer troligen snart att sänka takten i sina räntehöjningar, men det är inte läge att sätta paus för räntehöjningarna", sade exempelvis vice ordföranden Lael Brainard i samband med ett möte hos Bloomberg i Washington enligt Bloomberg News.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, är skeptiskt till att denna siffra indikerar en vändning, och anser att vi bör förvänta oss en ännu högre inflationstopp i det nya året:
”Vi tror att det kommer att ta fart uppåt igen. Vi tror att det toppar på en KPIF-inflation på ungefär 11 procent i februari”
Även Mattias Persson på Swedbank spår en inflationstopp i inledningen av 2023:
”Vi har en svag krona och priserna på insatsvaror fortsätter att stiga. Det är ett kostnadstryck som finns därute, som påverkar”.
Oktober siffran är det sista inflationsutfallet vi kommer få ta del av innan Riksbankens kommande penningpolitiska besked 24 november.
"Utfallet för kärninflationen cementerar behovet av att agera mer beslutsamt än vad som signaleras via räntebanan. Vi tror också att ett bekvämt avstånd till ECB:s styrränta kräver snabbare steg, särskilt eftersom ECB kommer att kunna justera styrräntorna två gånger innan Riksbankens februarimöte", konstaterar Swedbanks analytiker Knut Hallberg och Carl Nilsson i en makrokommentar efter inflationssiffran presenterades.
Swedbank tror på en räntehöjning på 75 punkter i nästa veckas möte, följt av en höjning på 50 punkter i februari.
Vår nuvarande Riksbankschef Stefan Ingves brukar även poängtera att man inte bör lägga för mycket vikt vid datapunkter för enskilda månader.
Således verkar det som att räntesäkningar fortfarande är långt borta.
Varför är hög inflation problematiskt?
När hög inflation råder minskar vår köpkraft. Värst blir det för hushåll med låga löner där en stor andel av inkomster behöver förbukas på levnadskostnader - som nu blivit ännu dyrare. Livsmedel, energi, drivmedel är samtliga kategorier som har stigit ordentligt i pris under året. I takt med detta kommer även hyresnivåer behöva justeras upp. För de som sitter på bostadslån med rörliga räntor har räntehöjningen redan slagit in, för andra kommer det vara en uppvakning när det är dags att binda om lånen. Resultatet blir en krympande plånbok.
Med mindre kvar i plånboken tar konsumtionen stryk, vilket i sin tur kommer påverka företag som verkar inom handeln, besöksnäring, hotell och restaurang. Utöver detta har vi även sektorer som är extra känsliga mot stigande räntor, såsom fastighetsbolag. När företagen kämpar med minskad efterfrågan och stigande kostnader kommer uppsägningar som ett brev på posten.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
