Konsumentverket tar varje år fram en prognos för hushållens kostnader för det kommande året som sedan används av myndigheter när exempelvis nivåerna för försörjningsstöd och andra ersättningar tas fram. Bankerna, som räknar fram en ”kvar-att-leva-på-nivå” vid låneansökningar, har också användning av siffrorna.
"Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20% och elen nästan med 100%", säger Kristina Difs som är handläggare på Konsumentverket.
För en familj med två vuxna och två barn i skolåldern beräknas nästan 10 700 kronor behöva spenderas på mat för en månad.
"Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt", kommenterar Kristina Difs.
I vanliga fall brukar kostnaderna under ett år endast öka med någon procent, men under 2022 har det varit en dramatisk ökning. Siffrorna som Konsumentverket tog fram för ett år sedan, som skulle gälla för 2022, blev snabbt inaktuella. Men samtidigt tror inte Kristina Difs på att man ska uppdatera siffrorna fler gånger om året, då de snabbt kan bli föråldrade vid plötsliga händelser.
Om du vill veta mer hur bostadsmarknaden påverkats av de stigande räntorna, och hur fyndjägare kan påverkas av den höjda "kvar-att-leva-på"-kalkylen kan du läsa mer här.
