Europas gaslager är proppfulla. Vilka är riskerna denna vinter?

Prisrisken lutar åt uppsidan när EU-länderna går in i ytterligare en vinter med fulla gaslager.

Valerio Baselli 2023-11-22 | 11:12
Facebook Twitter LinkedIn

LNG tanker in port

Europa har lyckats bra med att ta avstånd från ryska gasimporter. Efter smärtsamma energiprisökningar 2022 har de sjunkit stadigt i år, tack vare en kombination av milt väder och kraftigt minskad efterfrågan. Samtidigt växer LNG-importer och den infrastruktur som stöder dem snabbt.

Som ett resultat är EU:s lagringslager praktiskt taget fulla med 99,5%, efter att ha nått målet på 90% tre månader före schemat.

"Med tanke på de höga lagringsnivåerna används alternativ för gaslagring, främst i Ukraina, men också på offshore LNG-tankfartyg", säger Stephen Ellis, strateg för företag inom Morningstar.

Med det sagt garanterar fulla lagertankar inte varma hem under de kommande månaderna. Lagring används när efterfrågan är extra hög, inte för dagligt bruk, och Europas maximala lagringskapacitet täcker mindre än hälften av dess vinterkonsumtion. Dessutom kräver möjligheten att effektivt använda dessa reserver ett minimipipelinetryck. Enligt Internationella energiorganet kvarstår stora osäkerheter inför den kommande uppvärmningssäsongen: en kall vinter, tillsammans med en fullständig stopp i Rysslands rörda gasleveranser till Europa tidigt på uppvärmningssäsongen, kan lätt förnya marknadsstress och utlösa prisvolatilitet.

Faktum är att gaspriserna har skjutit i höjden med 40% under de senaste två månaderna, med geopolitisk volatilitet som skakar spotmarknaderna och eskalerande farhågor om brist på leveranser denna vinter. Trots att de har sjunkit betydligt från förra årets toppar var de nästan dubbelt så höga som det historiska genomsnittet för den här tiden på året.

Den senaste storskaliga konflikten som har uppstått är emellertid inte en av de främsta drivkrafterna för detta. "Gasmarknadspåverkan från israel-hamas kriget förblir oviktig enligt vår uppfattning", säger Morningstars Ellis. "I oktober, nästan omedelbart efter utbrottet av kriget, stoppades tillfälligt gasproduktionen vid Chevrons Tamar-plattform, som ligger cirka 12 mil från Gazaremsan. Plattformen producerade cirka 10 miljarder kubikmeter, ungefär hälften av Israels gasproduktion under 2022."

Nya risker från oväntat håll

Men med hårt tryck på de europeiska gasflödena från Kreml återkom rädslan för sabotage när ett läckage upptäcktes i en 77 km lång gasledning i Östersjön mellan Finland och Estland - knappt ett år efter att Nord Stream-pipelinen förstördes.
Samtidigt hade industriella åtgärder vid stora australiensiska LNG-anläggningar som framkallade farhågor om en långvarig produktionstopp, med knock-on-effekter på globala leveranser, också en påtaglig påverkan på de europeiska gaspriserna.

"Gasmarknaderna blir riskfyllda: Gas- och LNG-priserna blir alltmer volatila och påverkas kraftigt av globala faktorer", skriver Ana Maria Jaller-Makarewicz, energianalytiker vid den amerikanska tankesmedjan IEEFA (Institute for Energy Economics and Financial Analysis), i en forskningsanteckning.

"Ovissheten om framtida händelser som kan påverka gasförsörjningen gör det extremt svårt att förutsäga hur utbud och efterfrågan kan balanseras och hur mycket priserna kan stiga. Som vi såg i förra årets händelser i Europa är det enda sättet för importländerna att mildra den risken genom att minska sin interna konsumtion", säger hon.

Ovissheten är sådan att den pressar EU att överväga att förlänga den prisnivå för nödgas som infördes i februari. Mekanismen träder i kraft om priserna når 180 euro per megawattimme under tre på varandra följande dagar, en nivå som inte nåtts sedan hösten 2022.

Kampen om LNG

EU:s gasefterfrågan under det andra kvartalet 2023 var 19% under genomsnittet för 2019-2021, och gasefterfrågan för elproduktion minskade med 17%. Medan detta hjälpte regionen att klara av en kraftig minskning av ryska rörledningsleveranser, har LNG-importer varit avgörande för att fylla gapet.

LNG:s totala andel av EU:s gasimporter ökade från 20% under 2018-2019 till cirka 40% under 2022-2023, möjliggjort genom en snabb uppgradering av infrastrukturen som syftar till att öka LNG-kapaciteten med en tredjedel mellan 2021 och 2024. Vid denna punkt är det värt att nämna att 13% av LNG-importen till EU kommer från Ryssland, vars sjötransporter faktiskt har ökat sedan invasionen.

Under 2022 nådde den globala handeln med LNG en rekordhög nivå, med en genomsnittlig daglig volym på 51,7 miljarder kubikfot per dag, en ökning med 5% jämfört med 2021, och volymen av spot-LNG-lastar har nästan tredubblats på fem år, från 63 miljarder kubikmeter 2016 till 171 miljarder kubikmeter 2022, enligt data från CEDIGAZ och IGU.

Denna ökning av LNG har gjort europeiska länder sårbara för volatilitet på den marknaden, särskilt eftersom 70% av dessa importer köps med kort varsel. Förra året minskade exceptionellt milt vinterväder uppvärmningsbehovet både i Europa och Asien. Förutom det milda vädret minskade en ekonomisk avmattning i Kina LNG-importen medan höga LNG-priser minskade användningen av LNG-importer i andra delar av Asien.

Enligt EIA (U.S. Energy Information Administration) är "LNG-konsumtionen i Östasien denna vinter en nyckelosäkerhet med potentiellt stora konsekvenser för globala marknader", och "bristen på långsiktiga avtal i Europa ökar försörjningsrisken under kallt väder och prisökningar och kan också intensifiera konkurrensen om spot-LNG mellan regioner."

IEEAs analytiker förutspår att de globala LNG-marknaderna kommer att se måttliga tillägg till utbudet under de kommande åren, och att svag tillväxt i utbudet och stark efterfrågan kommer att hålla globala LNG-priser strukturellt höga. Detta kommer att sätta ett långvarigt nedåtryck på tillväxten av efterfrågan i Asien, särskilt bland prismedvetna tillväxtmarknader som förväntades vara de primära drivkrafterna för den globala LNG-efterfrågan.

Prisrisken lutar åt uppsidan

Europa har nu färre alternativ att skaffa mer gas om det behövs. Det kan behöva mer bränsle om den kommande vintern är mycket kallare än förväntat, eller om Ryssland - som fortfarande levererar gas via rörledningar till ett fåtal europeiska länder - stänger av all export via rör.

"Priserna kan stiga eller falla från nuvarande nivåer, men vår senaste modellering av den europeiska gasmarknadens utveckling över denna vinter och fram till 2024 visar asymmetrisk uppsiderisks för priserna", enligt den nyligen publicerade Timera Global Gas Report.

"Nackdelar finns definitivt, till exempel i form av en negativ efterfrågechock från en skarp recession, eller bara från en annan mild vinter och hälsosamma utbudsvolymer. Men nackdelprisrisken dämpas av prisstöd från betydande kol för gasanläggningar som byter volymer över hela den europeiska kraftsektorn och av det faktum att den europeiska och asiatiska gasefterfrågan redan är så svag", förklarar Timera-analytiker.

Ekonomiska konsekvenser

Enligt Moodys analys kommer priserna för bränslet att förbli högre i Europa än på andra håll. Höga gaspriser har utgjort ett särskilt ekonomiskt motstånd för vissa europeiska länder - särskilt Tyskland, regionens största ekonomi - på grund av deras beroende av energiintensiva industrier. Det finns växande farhågor om att fortsatt höga energipriser kan främja avindustrialisering när energiintensiva industrier, som fordon och kemikalier, flyttar någon annanstans.

"Högre gaspriser skulle ytterligare försämra det redan sköra tillståndet för den europeiska energiintensiva industriens konkurrenskraft och skulle också översättas till högre elpriser", kommenterar Giovanni Sgaravatti, forskningsanalytiker på Bruegel, en politisk-ekonomisk tankesmedja med säte i Bryssel. "Länder med hög beroende av gas, som Italien, bör öka ansträngningarna att installera förnybar energi och lagringskapacitet för el för att övergå från fossilt bränsle; detta skulle minska de timmar då naturgas sätter priset på elektricitet och skulle också göra naturgas billigare för produktionsprocesser som är svåra att avkoldioxidisera", säger han.

"Höga och mer volatila energipriser kommer att undergräva den europeiska industrins konkurrenskraft, påverka affärssentimentet och sakta ned normaliseringen av inflationen", bekräftar Vincent Juvyns, global marknadsstrateg på J.P. Morgan Asset Management.

Prenumerera på vårt veckovisa nyhetsbrev kostnadsfritt:

Anmäl dig här

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Valerio Baselli

Valerio Baselli  är reporter på Morningstars kontor i Paris.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar