Igår sålde jag Ericsson

två krönikor som var betydligt mer positiva. När Ericsson i slutet på april släppte nyheten att bolaget behövde be aktiemarknaden om 30 miljarder kronor och aktiekursen halverades ned till under 20 kronor (justerat för emissionen) skrev jag "Ericsson plötsligt köpvärd aktie" och påstod att aktien var en bra investering på fem års sikt. Den som köpte då och sedan deltog i nyemissionen har fram till idag sett en värdeökning på 40 procent.

Första gången på tio år

I slutet på juni hade aktiekursen halverats igen till under 10 kronor och jag skrev krönikan "Igår blev jag aktiespekulant igen". Den innehåller en lång beskrivning av min försiktiga inställning till aktier, samt att jag för första gången på tio år hade riskerat nya pengar på Stockholmsbörsen. Fast mest på kul, genom att köpa 600 aktier i Ericsson. Orsaken var att det fanns en frestande hög sannolikhet att dubbla insatsen genom att spekulera.

En uppföljning kom redan efter semestern, då jag köpte tre gånger fler aktier för 5 kronor styck och skrev kommentaren "Idag har jag köpt fler Ericsson". Börsnyheterna då präglades av en orimlig pessimism och jag var starkt övertygad om att nedgången var överdriven: "Idag är de flesta överens om att det var orimligt positiva förväntningar som gjorde att Ericssonaktien kostade över 100 kronor för två år sedan. På samma sätt tror jag att de flesta om två år kommer att vara överens om att det är orimlig pessimism som gör att aktien idag kostar 5 kronor."

Sedan har det inte funnits någon direkt anledning för mig att skriva mer, eftersom min åsikt fram till slutet på förra året har varit oförändrad. Men igår sålde jag alltså familjens innehav i Ericsson och fick 21:60 per aktie. Orsakerna är enkla men tydliga:

1. Målsättningen är uppfylld med råge. Grundtanken var att spela "kvitt eller dubbelt" med ovanligt goda odds. Och nu har även den första investeringen gott och väl dubblats i värde.

2. Experterna varnar allt mer högljutt att Ericssonaktien är för dyr. Visst kan den stora mängden varningar delvis bero på att ingen vill upprepa misstagen under 1999 och 2000, då optimismen var för stor. Men för mig visar intervjuerna i gårdagens nummer av Affärsvärlden, där några börsexperter som jag har stor respekt uttalar sig, att majoriteten är bergfast övertygad om att det främst är psykologi och spekulation som förklarar dagens höga aktiekurs, inte Ericssons framtida vinst per aktie.

Kanske kan flockbeteende och spekulation göra att Ericssons aktiekurs fortsätter uppåt en bra bit till. Det var ju det som hände under perioden oktober 1999 till mars 2000, då aktien redan från början var högt värderad men ändå mer än trefaldigades i värde på fem månader. Men jag tror att de professionella investerarna idag är betydligt snabbare att gå emot. Grundläggande är ju att det alltid är lika många aktier som säljs och köps, men mitt intryck är att det just nu är övervägande proffs som säljer och spekulanter som köper.

3. En enkel kalkyl talar emot. Ericssons försäljning har fallit och ligger kring 120 miljarder kronor per år. Prispress, snabb produktutveckling och nya konkurrenter talar för att omsättningen långsiktigt kommer att ha svårt att växa mer än några procent per år. Lägg därtill att även som marknadsledare är det osannolikt att nettomarginalen efter skatt framöver i snitt kommer att överträffa 10 procent. Hälftenägda telefontillverkaren Sony Ericsson kan förstås ge ett ökat bidrag, men samtidigt finns risken för nya bakslag. Därmed tycker jag att ett rimligt börsvärde är högst 240 miljarder kronor, vilket motsvarar ett p/e-tal på 20. Vid börsen stängning igår var Ericssons börsvärde 339 miljarder kronor, eller 99 miljarder för mycket. Så det hjälper inte långt att den officiella vinsten fjärde kvartalet råkade bli 5,5 miljarder, några miljarder mer än analytikerna trodde.

4. Min fru vill ta hem vinsten. Redan när aktiekursen klättrade över 13 kronor, så att målet att dubbla pengarna var uppnått, tyckte min fru att vi skulle sälja. Vartefter Ericsson fortsatt uppåt har argumenten för ytterligare uppgång blivit allt svagare och efter fredagens kvartalsrapport är årets största positiva överraskning rimligen passerad. Alltså är vi nu helt överens.

5. Jag skulle aldrig köpa idag. En enkel tumregel för när det är dags att sälja tycker jag ges av frågan "Om du inte redan hade dessa aktier, skulle du köpa dem nu?" (se "Medicin mot tröga säljbeslut", länk ovan till höger). Mitt svar är "Absolut inte" och därmed är saken klar.

Att pricka den exakta botten som köpare och den exakta toppen som säljare kan lyckas någon gång ibland, men det är bara dumt att gräma sig över alla gånger man agerar lite för tidigt eller lite för sent. Köp billigt och sälj dyrt, lyckas du med det så ska du vara nöjd. Mina förslag finns som alltid samlade under "köptips" (länk högst upp till höger).