”Balansräkning” är en summering av tillgångar och skulder, som främst används för att beskriva företag och andra juridiska personers ställning. Men även människors ekonomiska situation kan beskrivas med en balansräkning.
Många människor bryr sig nog bara om det kortsiktiga flödet av pengar – om de har mer pengar kvar än för en månad sedan, så är ekonomin god. Fast en summering av alla värden du äger jämfört med det som i framtiden kommer att belasta din ekonomi ger ett bättre underlag för beslut.
På ena sidan i din balansräkning finns olika typer av tillgångar, både fysiska (villa, bil, båt), finansiella (bankkonto, fondsparande, tjänstepension) och osynliga (kunskap, värde för potentiella arbetsgivare, vänner, släktingar). På andra sidan finns skulder, som är olika typer av belastningar på tillgångarna i framtiden (ansvar för barn, förtroendeuppdrag, banklån, löften, din ålderdom). Förhoppningsvis har du ett rejält ”eget kapital”, alltså att tillgångarna är mycket större än skuldsidan.
En ung singel som bor i hyresrätt har kanske inga lån, och alltså inga skulder i sin balansräkning. Men lite senare i livet – med villa, barn och stora bolån – så är skuldsidan ofta tung och känsligheten hög för olika risker (sjukdom, arbetslöshet).
Staten och kapitalet vill att du ska öka
Dessutom finns starka krafter som trycker på för att du ska öka din balansräkning. Resten av samhället tjänar på att människor utbildar sig, skaffar barn, investerar i hus och sparar i aktier. Så på olika sätt (studielån, föräldraledighet, bostadsbrist, skatteregler) har politikerna byggt en ekonomi som uppmuntrar människor att ta på sig en större balansräkning – att ta mer ansvar och mer ekonomisk risk.
Ännu starkare intresse finns hos företagen i finansbranschen, som i de flesta fall tar procent på både volymer (lån, fonder, bankkonton) och på transaktioner. Så när finansbranschen kan locka människor att öka sina balansräkningar, då ger detta både ”kapitalet” och dess anställda större bonus. Att till exempel ta extra bolån för att bygga till huset, att spara i aktiefonder istället för att amortera bolånen, att byta till ett jobb med högre lön som kräver att familjen skaffar en extra bil – när summan på nedersta raden i din balansräkning växer så betyder det ofta ökade intäkter för banken.
Även du som individ tjänar troligen på att ta på dig en större balansräkning. Vissa lockas främst av att mer tillgångar ger ökad makt. Andra är nöjda med att så länge tiderna är goda så stiger de flesta tillgångar i värde: utbildningen leder till en karriär, barnen hjälper till allt mer, både bostadspriser och börsen stiger – alltså får du ökat eget kapital och större möjligheter till daglig konsumtion.
Tre fällor
Men det finns även tre fällor. I vissa fall ger en uppsvälld balansräkning uppenbart förluster för individen, till exempel om man samtidigt har bolån och räntesparar (bankkonto och räntefonder ger normalt lägre ränta än bolånen kostar). Även när tillgångar och skulder inte helt motsvarar varandra (blandfonder och livbolag har normalt ungefär hälften placerat i räntebärande), så är det uppenbart att den som både lånar och sparar troligen betalar onödigt mycket till finansbranschen.
Minst lika vanligt är nog att vi jämför oss med omgivningen och ger oss in i en ”kapprustning” där allt mer av balansräkningen är statussymboler som vi egentligen inte behöver (”Se illusionen i statusmarkörer”, länk ovan till höger).
När svensk ekonomi får problem, senast under 2008, så blir det dessutom uppenbart att många människor mår dåligt av fallande priser på bostäder och aktier, även om deras ekonomi är så stark att den tål värdeminskningen. ”Rådgivare” (säljare) i finansbranschen försöker ofta övertala människor att ta extra risker (fonder med belåning, köp av aktieobligationer med ”hävstång”, förtida uttag av pension, lägre ränta om man lånar mer, strunta i amorteringar). Tänk på att säljarna helt säkert tjänar på om du blåser upp din balansräkning, medan det är osäkert om du vinner eller förlorar. Plus att när extra låneräntorna ska betalas, då minskar marginalerna.
Även gissningar ger bättre bild
Att exakt beräkna en individs balansräkning är förstås omöjligt. När jag själv gör en skattning så blir nuvärdet av min framtid på arbetsmarknaden 5 miljoner kronor, barnen kommer att kosta 1 miljon styck och min halva av huset är värd ungefär lika mycket som mitt pensionssparande. Men poängen är inte att göra siffror av verkligheten.
Poängen med att sätta sig ned och rita upp en balansräkning – fastän den blir fylld av gissningar – är att få en bättre bild av vilka risker du tar och sedan fundera på hur stort risktagande som egentligen är rimligt. Vad händer om kineserna höjer alla priser dramatiskt, inflationen skenar och räntorna återvänder till kring 10 procent per år – så att bostadspriserna halveras och du tvingas leta nytt jobb. Klarar din balansräkning troligen det?
Ja, då har du nog utrymme att satsa mer i riskfyllda aktiefonder. Räntorna är fortfarande extremt låga, eftersom politikerna försöker få människor att känna optimism, ta mer risk och öka sina balansräkningar, så att investeringarna ökar. Kanske lönar det sig att låna en miljon extra på huset och försöka pricka nästa vinnare på börserna?
Fundera på att banta
Men om du riskerar att bli bankens slav (större bolån än huset är värt) under många år, som tusentals svenskar blev efter topparna på villamarknaden både 1980 och 1990 – då tycker jag att det är hög tid att fundera på att banta din balansräkning. Särskilt med tanke på att de svenska bostadspriserna just nu är rekordhöga.
Min egen familj fortsätter att spara främst med amorteringar av bolån, trots att aktiekurserna står längre än 2007 (se ”Dags amortera mer”). Visst har balansräkningen ökat lite i omfång de senaste åren (en större motorbåt, nyligen bytte vi ut det gamla Ikea-köket), men bilen är 7 år gammal och vi bor kvar på den ”fattiga sidan”, sydväst om Stockholm. Därmed är andelen lån låg och marginalerna stora. Det känns bra att vara feg och låta andra stå för risktagandet.
Xamortera Xpersonligt
.jpg)
.jpg)
