Under oktober och november har det blivit tydligt att det inte bara är misstro från utlandet och fallande råvarupriser som förklarar börsnedgången i Moskva. Många tydliga bevis finns nu enligt Financial Times och The Economist att även den inhemska ryska ekonomin har hamnat i kris.
De svenska Rysslandsfonderna har fortsatt raset under tredje kvartalet och fram till i går kväll fallit ytterligare i snitt 17 procent på en enda vecka (genomsnittet för aktiefonder är minus 6 procent). Totalt är nedgången sedan årsskiftet i snitt 68 procent och värdeökningen de senaste fem åren är nu bara 25 procent (minus 40 procent för övriga aktiefonder i år, som dock bara stigit i snitt 11 procent de senaste fem åren).
Valutareserven krymper snabbt
Den höga ekonomiska tillväxten i Ryssland de senaste åren har skapat spekulationsbubblor och obalanser som nu ger oväntade följdverkningar. Optimisterna har tidigare pekat på att ryska staten tack vare stigande råvarupriser byggt upp en av världens största valutareserver, som mest ungefär 600 miljarder dollar.
Men baksidan är att ryska företag och internationella investerare samtidigt gjort investeringar i Ryssland med hjälp av lån från utländska banker på sammanlagt nästan lika mycket pengar. När nu förtroendet för rysk tillväxt försvunnit har inflödet av kapital upphört och pressen på den ryska rubeln har blivit hård. Under oktober har den ryska valutareserven minskat med ungefär 15 miljarder dollar per vecka, enligt The Economist.
Dessutom betyder den fortsatta nedgången i oljepriserna att den ryska staten snabbt gått från överskott till underskott i statsbudgeten. Oljepriser på ungefär 65 dollar per fat påstås krävas för budgetbalans under år 2009, men under november har oljepriserna fortsatt ned till dagens nivå kring 50 dollar per fat. I ett längre historiskt perspektiv är oljan fortfarande dyr, så en djup global lågkonjunktur kan mycket väl ge ytterligare en halvering från dagens nivå. Till råga på allt gör eftersatt underhåll och små nya oljefyndigheter att den ryska oljeproduktionen troligen kommer att minska framöver.
Slutsatsen av detta kan ha skrämt internationella investerare till att sälja sina ryska aktier oavsett pris. Efter höstens ras är det naturligt att förvaltarna helst vill slippa visa upp stora innehav av ryska värdepapper i sina årsrapporter.
Lån med aktier som säkerhet
Ytterligare ett skäl till att Moskvabörsen har fallit så brant är enligt Financial Times och The Economist att en stor del av de utländska bankernas lån är med noterade aktier som säkerhet. När den ekonomiska krisen gör att bankerna kräver att oligarkerna ska betala tillbaka lånen, så tvingas de försöka sälja sina aktieinnehav, vilket ytterligare förvärrar börsnedgången och i nästa steg leder till ytterligare tvångsförsäljningar.
Misstron mot Moskvabörsen har förvärrats av återkommande börsstopp som gällt hela marknaden och mer än en dag i taget. Denna typ av extra osäkerhet späder på intrycket att rysk ekonomi inte följer normala spelregler och spär på den onda cirkel som bromsar in rysk ekonomi allt mer.
Långsam politisk respons
Dessutom påstår de experter som citeras av The Economist och Financial Times att de ryska myndigheternas långsamma respons har förstärkt krisen. Företag och banker har varit i akut behov av likvida medel, men myndigheterna har varit väldigt långsamma att fatta beslut om stödåtgärder.
Den historiska utvecklingen för liknande tillväxtmarknader i Asien och Latinamerika visar att dagens ekonomiska kris i Ryssland är helt normal och naturlig. Länder som saknar stabila institutioner och har politiska ledarskikt utan tillräcklig kunskap om hanteringen av ekonomiska kriser brukar drabbas hårdast när den globala ekonomin bromsar in.
