Hittills under 2010 har Latinamerikafonderna utvecklats sämre än både Sverigefonder, USA-fonder och Japanfonder. Fast det kanske inte är konstigt efter år 2009, då Latinamerikafonderna i snitt steg 97 procent och nådde tillbaka till samma nivå som rekordnoteringarna i maj 2008.
En viktig förklaring är att ekonomierna i Latinamerika är stark beroende av råvaruproduktion och gynnas kraftigt av höga råvarupriser. Både olja och de flesta metaller kostar nu mer än genomsnittet under mitten av föregående högkonjunktur, 2006 och 2007, så priserna är åter höga.
Under slutet av januari och början av februari föll de flesta råvarupriser tillbaka och aktiebörserna i Latinamerika drogs med nedåt. Därefter har råvarupriserna återhämtat sig, tillsammans med aktiekurserna. Detta är tydliga bevis på det starka beroendet av råvaror.
Vinsthemtagning
Latinamerikafonderna hade till skillnad från andra fondtyper redan i början av året nått över de kursrekord som sattes våren 2008, åtminstone räknat i svenska kronor. Många investerare verkar ha lockats av detta till att sälja hela eller delar av sina innehav. Värdeökningen de senaste fem åren är större än på någon annan del av den globala aktiemarknaden och globala investerare har därför om inte annat fattat beslut om ”rebalansering” (att återställa sin strategiska fördelning av tillgångar), vilket bidrar till säljtrycket.
De flesta råvarupriser är också tillbaka i närheten av gamla rekord. Därmed bromsas fortsatt uppgång av det klassiska psykologiska fenomen som brukar kallas ”vinsthemtagning”. Förklaringen är att de investerare som varit med om ett kursras ofta väljer som mål att ta igen den förlust som de upplever att kursraset orsakat, så när priset på en aktie eller någon annan tillgång når upp till ett tidigare rekord så stannar det ofta där i närheten under en period. Fixering vid historiska rekord kan förstås även finnas bland säljarna, som inte vill betala mer än någonsin tidigare. Inom teknisk analys av aktiekurser brukar detta kallas ”motståndsnivå.”
Av de två stora aktiemarknaderna är det Sao Paulo i Brasilien som tydligast nått ett tak. Börsen i Mexico City steg inte lika mycket förra året och har klarat sig bättre hittills i år. Kanske beror skillnaden även på att Mexikos ekonomi är närmare kopplad till USA och att förväntningarna därför dras med av positiva nyheter norr om Rio Grande.
Högre räntor i framtiden
De senaste 5 åren har Latinamerikafonderna i snitt stigit över 200 procent, mer än någon annan kategori fonder. Ändå var förväntningarna på framtiden höga även våren 2005, skillnaden sedan dess är främst att många råvarupriser steg brant fram till början av 2008 och efter en brant nedgång senare det året har de under 2009 åter nått tillbaka till en hög nivå.
Men i ett 100-årigt perspektiv är den långsiktiga trenden nedåt, teknologiska framsteg gör att produktionskostnaderna sjunker. Jag skrev och varnade för detta i februari 2008 i ”Varning för guldfonder” (länk ovan till höger) och sedan dess har som sagt råvarupriserna haft en rejäl svacka.
Återhämtningen under hösten 2009 beror rimligen till stor del på de rekordlåga räntorna, som gör det billigt att spekulera och tvingar många placerare att leta investeringar som kan ge högre avkastning än obligationer. Därför kan prisuppgången fortsätta ett tag till, men alla experter som blickar längre fram verkar överens om att högre räntor kommer. Då kan spekulationen åter slå åt andra hållet, med branta fall i råvarupriser och fallande aktiekurser i Latinamerika.
