London är centrum för finansbranschen i Europa av flera skäl. Ett är nog att staden inte alls tar semester som Stockholm. Till exempel fortsätter veckotidningen The Economist att komma med ett nytt nummer varje vecka hela juli – medan den svenska motsvarigheten Affärsvärlden har sommarstängt i åtta veckor (inget nummer mellan 16 juni och 25 augusti).
Så efter semestern här i Sverige blir en syssla att läsa ikapp vad som hänt utomlands. Jag hittade en intressant artikel i The Economist som kom 24 juli om aktiemarknaden i Kina.
”Premien” har försvunnit
Börsindex för inhemska aktier i Shanghai har fallit
19 procent hittills i år och börsen i Shenzhen har backat nästan lika mycket. Det gör dessa börser till två av världens sämsta hittills i år.
Kursutvecklingen har varit bättre hos aktier i samma bolag noterade i Hongkong – som enbart utlänningar får köpa. Därför har ”premien” som kineserna tidigare betalade för aktier i kinesiska börsbolag nu helt försvunnit. När tillväxtmarknaderna i Asien stod på topp hösten 2007 så betalade kineserna i snitt ungefär dubbelt så mycket för aktier som utländska investerare betalade för motsvarande aktie (men ett annat aktieslag noterat i Hongkong, som vanliga kineser inte har fått köpa).
Redan under börsraset 2008 minskade skillnaden rejält, eftersom börserna i Shanghai och Shenzhen föll ännu mer än i Hongkong. När världens börser därefter har återhämtat sig, så har kineserna först varit snabba att bjuda upp aktiekurserna – men sedan har de fallit tillbaka ännu mer. Totalt sett har börsutvecklingen med kinesiska ögon därför varit sämre även det senaste året. Och nu har alltså ”premien” som kineserna betalar jämfört med utlänningar helt försvunnit.
Fyra teorier
Frågan är varför? The Economist tar upp fyra möjliga teorier som skulle kunna förklara att premien försvunnit: (1) Utlänningar fortsätter att tro på fortsatt hög tillväxt i Kina, medan kineserna själva har blivit mer skeptiska. (2) Stora nyemissioner har dränerat den kinesiska marknaden på kapital. Kinesiska företag emitterade ny aktier för 54 miljarder dollar under första halvåret 2010 och sålde obligationer för 80 miljarder dollar. (3) Svagare valutakontroll ger allt större möjligheter att handla med och investera yuan utanför Kina. Och utan en effektiv valutareglering finns ingen anledning att betala olika mycket för aktier i samma bolag i Shanghai jämfört med Hongkong. (4) Investerare i resten av världen har fått svårare att hitta bra alternativ, så pengar har flödat in i Hongkong trots att även utlänningarna har blivit mer skeptiska till den framtida vinstutvecklingen hos kinesiska börsbolag.
Jag tycker att den första förklaringen känns starkast. Om kineserna trodde lika starkt på framtiden som de gjorde för 3 år sedan, så borde inte aktiekurserna ha fortsatt att falla i Shanghai även i år, när tillväxten i Kinas export har tagit ny fart.
