Bioteknikfonderna har fallit brant jämfört med andra typer av aktiefonder den senaste veckan. I snitt är nedgången 12 procent fram till 30 september, medan globalfonderna bara backat 2 procent under samma period.
De tre största innehaven i bioteknikfonderna – Biogen, Gilead och Celgene – har backat mellan 7 och 11 procent och många av de mindre börsbolagens aktier har rasat mer än 20 procent. Raset gäller främst bioteknikaktier börsnoterade i USA, medan konkurrenter börsnoterade i Australien inte har backat mer än genomsnittet för alla typer av aktier.
Clinton på Twitter
Den utlösande faktorn kom måndag 21 september när den amerikanska presidentkandidaten Hillary Clinton på Twitter kritiserade att ett litet nystartat läkemedelsbolag höjt priset på medicinen Daraprim från 13,50 till 750 dollar – en höjning med drygt 5500 procent. Detta har väldigt lite med forskning för att med hjälp av bioteknik hitta nya läkemedel, eftersom Daraprim har funnits i 62 år. Men den starka reaktionen i media och bland politiker är ett hot mot branschens höga lönsamhet. Clinton föreslår att läkemedelskostnaden för kroniskt sjuka ska begränsas till 250 dollar per månad. Trots att ingen vet hur fördelningen skulle bli mellan subventioner och lagstiftning som ger sänkta priser, så har diskussionen räckt för att sänka index för bioteknikaktier nästan 20 procent på bara två veckor.
Även tidigare valkampanjer i USA har ofta fokuserat på de höga kostnaderna för läkemedel och övrig sjukvård i USA. Och politiska beslut har större direkt inflytande på lönsamheten än i andra branscher. Därför brukar aktiemarknaden ta mer intryck av politiska hot under valår och läkemedelstillverkarnas aktiekurser faller relativt andra branscher, för att återhämta sig när presidentvalet är klart och fokus flyttas till andra områden. I valet 2016 verkar det troligt att republikanerna behåller majoriteten i åtminstone en av senatens två delar, och hittills har republikanerna röstat för fri prissättning.
Kursnedgången är alltså branta den senaste månaden, men bioteknik och läkemedel är fortfarande vinnare sett över de senaste 5 åren. Att reaktionen blev så stor kan därför delvis ses som ett tecken på att den branta uppgången fram till toppen i juli gjort aktiemarknaden nervös. Men den visar också att förväntningar om hög tillväxt hos företagens omsättning och vinster ger ökad känslighet hos beräkningar av vilken aktiekurs som är rimlig.
Breda fonder bättre
De tvära svängningarna i avkastning för smala fonder borde inte komma som en överraskning. Skillnaden i risk har ökat när branschen värderats upp jämfört med andra typer av aktier. Den historiska standardavvikelsen för bioteknikfonder har de senaste tre åren varit nästa dubbelt så hög som för Sverigefonder. Och att placera en stor del av fondsparandet i smala fonder är ett onödigt risktagande, eftersom det matematiskt sett inte ger någon förväntad extra avkastning.
För aktiva fondsparare som försöker pricka rätt och gör många fondbyten per år är smala fonder frestande. Men smala fonder hamnar lika ofta bland förlorarna som bland vinnarna, och det är svårt att ta igen stora förluster. Breda fonder kommer därför att klara sig lite bättre än snittet bland de smala fonderna, vilket beror på att aktiemarknadens avkastningar är skevt fördelade med ett fåtal extrema vinnare och därmed en median som ligger under det aritmetiska medelvärdet. Alltså ökar långsiktiga sparare chansen att nå ett bra resultat genom att välja breda fonder.
