Aktiefonderna har utvecklats ovanligt starkt det senaste halvåret, i snitt är värdeökningen 10 procent från 3 oktober till 3 april. USA-fonderna har samtidigt stigit hela 14 procent, vilket kan förvåna efter de senaste veckornas många politiska misslyckanden i Washington.
Fast USA-fonderna har tappat farten rejält under första kvartalet 2017 och bara stigit 2 procent de senaste tre månaderna. Samt backat 1 procent den senaste månaden. Det ger intrycket att optimisterna hade tagit ut lite för mycket i förskott, men speglar inte dramatiken politiskt.
"Trump måste vara kinesisk agent" är rubriken på en artikel som New York Times kolumnist Thomas L Friedman skrev förra veckan och som publicerades av DN 3 april. Den summerar på ett ironiskt och väldigt tänkvärt sätt hur värdelöst USA:s nya president hanterar tre av de mest avgörande långsiktiga frågorna för världsekonomin: frihandel, energi och kunskapsförsörjning.
Tre framtidsfrågor
Att lämna frihandelsavtalet TPP var bland det första Donald Trump gjorde i Vita Huset. Detta gynnar såklart inte frihandeln men är heller ingen ekonomisk katastrof (mer om detta i "Japan klarar sig bra utan TPP"). Däremot blir effekten att Kinas makt i Asien troligen stärks medan USA förlorar politiskt inflytande i regionen, vilket långsiktigt skadar USA.
Energi är ett annat område där Trump har varit snabb att försöka visa handlingskraft. Gamla energikällor som kol och olja ska gynnas, inte företrädaren Obamas försök att minska utsläppen av koldioxid. Friedman påpekar att separat från diskussionen om klimatförändringar så finns i tätbefolkade länder i resten av världen ett starkt intresse för ren energi, eftersom människor vill ha ren luft, rent vatten och en levande miljö. Kina satsar stort på till exempel elbilar och solenergi, branscher som redan har skapat många arbetstillfällen i USA. Enbart i solenergibranschen arbetar tre gånger fler amerikaner än i kolgruveindustrin.
President Trumps försök att hindrar invandring har fått mycket publicitet, trots att de hittills har misslyckats. Men de har ändå slagit hårt mot det globala kunskapsutbytet, antalet inträdesansökningar från utländska studenter som vill studera i USA har minskat med 40 procent, skriver Friedman. Den senaste generationen av världens kunskapselit har till stor del amerikansk utbildning och det är ingen slump att många Nobelpristagare födda i andra länder numera är professorer i USA.
Republikanerna oeniga
Handeln på aktiemarknaderna i New York täcker drygt hälften av världens börsnoterade aktiekapital och många av de största amerikanska företagen är multinationella. Det betyder att värderingen av USA-aktier till stor del speglar vad investerare tycker är en korrekt värdering av aktier även globalt sett.
Alltså kan det verka konstigt att aktiefonderna stigit så mycket efter att Trump valdes till president. Men fram till nyår var Donald Trump ännu inte president och det fanns många optimister som hoppades att han skulle ändra stil när han väl tagit över makten och Vita Huset i Washington.
Så har det inte blivit, flödet av barnsliga tweets har fortsatt och de minskar rimligen möjligheterna att skapa positiva förändringar. När republikanerna tydligt misslyckas att enas runt en stark ledare, så minskar detta kraftigt chanserna att ekonomisk stimulans som skattesänkningar eller ökade investeringar i infrastruktur kommer att inträffa (mer om detta i förra veckans kommentar "Trumps misslyckande sänker USA-fonderna").
Kinafonder bättre?
Är det bättre att köpa Kinafonder? Kanske inte, det som gynnar Kina som land behöver inte gynna utländska ägare i den del av kinesiskt näringsliv som är börsnoterat. Fortfarande finns en överhängande risk för handelskrig, mer information om detta kommer troligen framöver, efter att Kinas president Xi Jinping har besökt Trump på hans semesteranläggning Mar-a-Lago i slutet av denna veckan.
.jpg)
