Den svenska kronan har försvagats brant det senaste kvartalet och är nu på den lägsta nivån i förhållande till euron och USA-dollarn sedan finanskrisen 2009. Från sommaren 2010 till sommaren 2016 pendlade euron i ett snävt intervall mellan 8:50 och 9:50 kronor, men därefter har först dollarn försvagats mot euron och under våren har kronan försvagats ytterligare. Nu kostar en euro drygt 10:50.
Den förklaring som experterna verkar överens om är ökad misstro mot den svenska Riksbanken, som har försök att få fart på inflationen genom att i över två år ha haft kvar reporäntan på -0,5 procent trots att Sverige är mitt i en högkonjunktur. Riksbankens beslut 26 april att inte börja höja förrän mot slutet av 2018 blev droppen för många. Effekten är att det lönat sig att köpa dollar och andra valutor som ger positiv ränta, vilket ökat utbudet av kronor och sänkt växelkurserna.
En följdeffekt är att svenska fondsparare upplever mycket högre avkastning. Särskilt tydligt syns effekten av den svagare kronan på Europafonderna, som i snitt har stigit 8 procent den senaste månaden. Hälften av den värdeökningen beror på att euron har stigit brant, hälften på stigande aktiekurser räknat i euro.
Överskott i bytesbalansen
Men det finns argument för att effekten knappast är långsiktig. Det starkaste argumentet är att Sverige sedan lång tid tillbaka har stark export och ett överskott i bytesbalansen med omvärlden, vilket gör att pengarna förr eller senare kommer att tas tillbaka till Sverige. Under en period kan både räntor, sparbehov och skillnader i värdering göra det mer lockande att investera utomlands, vilket ger utflöden av valuta som pressar ned kursen på den svenska kronan, men ägandet finns kvar i Sverige och det räcker med att våra finansiella flöden återvänder till balans för att överskottet i export av varor och tjänster ska lyfta den svenska kronan igen.
Sannolikheten för en starkare valuta ökar dessutom ifall utländska alternativ upplevs som dyra så att svensk import minskar, samtidigt som svensk export blir mer konkurrenskraftig och ökar. Riksbanken hoppas att följden av en svag krona ska bli stigande inflation i Sverige, men om en majoritet av beslutsfattarna ser försvagningen som tillfällig är det mer rimligt att trycket på kronan att stärkas istället blir allt starkare. Investerarna föredrar att äga en valuta som de tror är på väg upp.
