Syftet med nyckeltalet ”Norman-belopp” är att jämföra kostnaden att spara i fonder under tio år. Tanken är att en summa i kronor är lättare att förstå än en årlig avgift i procent. Från och med idag rapporterar vi nyckeltalet för så gott som alla fonder som marknadsförs i Sverige.
När vi på Morningstar lanserade det nya nyckeltalet i maj 2012 så valde vi att inte rapportera våra resultat för fond-i-fond. Orsaken var att det då var stora brister i rapporteringen av de underliggande fondernas kostnader när fondbolagen rapporterade nyckeltalet TER för fond-i-fond. Men strax efter introducerades det nya EU-faktabladet KIID som innehåller nyckeltalet ”årlig avgift” med betydligt striktare regler för hanteringen av underliggande fonders avgifter.
En felkälla som dock finns kvar är att Morningstar inte har fullständig information om hur mycket resultatbaserade avgifter har kostat. Anledningen är att dessa inte ingår i ”årlig avgift” utan istället redovisas separat i KIID. I de fall då en fond-i-fond både har en egen resultatbaserad avgift och investerar i underliggande fonder med resultatbaserad avgift så blir det oklart om alla kostnader som belastar sparandet verkligen redovisas. Men detta problem gäller främst en liten grupp fond-i-fond som investerar i hedgefonder, medan merparten saknar resultatbaserade avgifter.
Tänk även på att Norman-beloppet är räknat före skatt och enbart baserat på de synliga kostnaderna i fonden, inte de andra kostnader som ofta belastar ett sparande på andra nivåer (köpavgifter, avtal om förvaltning av fondportföljen, försäkringsavgifter, fond-i-fond) eller de dolda transaktionskostnader som uppstår i fonden när den gör affärer (främst courtage, ”spread” och valutaväxling). Beräkningen tar inte heller hänsyn till speciella villkor som kan finnas, till exempel rabatter hos Pensionsmyndigheten.
