Det viktigaste i korthet
- Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 2,25%
- Riksbanken väntas sänka styrräntan vid räntebeskedet 18 juni.
- Ekonomer och prognosmakare är oense om huruvida vi kommer få se fler räntesänkningar i år eller inte. Följande räntebesked är 20 augusti, 23 september och 5 november.
Efter att ha inlett räntesänkningscykeln under våren 2024 har Riksbanken sänkt styrräntan sex gånger totalt. Trots att styrräntan sänkts från 4,0% till 2,25% är den ekonomiska återhämtningen i Sverige fortsatt svag. BNP minskade under årets första kvartal och flera tecken tyder på att både hushåll och företag är deppigare än vanligt och håller igen sina utgifter.
I takt med en ökad turbulens på den globala marknaden med tullkrig, Europa som storsatsar på eget försvar, hög arbetslöshet i Sverige, en inflationstakt som fortsatt är något förhöjd och en kronkurs som förstärkts befinner sig Riksbanken i en svåranalyserad situation - kommer vi få se fler räntesänkningar i år eller inte?
Därför kan Riksbanken komma att sänka räntan i juni
Riksbanken står inför en ekonomisk situation där konjunkturläget har försvagats under våren och både hushållens och företagens framtidstro har blivit tydligt mer dämpad. Den ökade osäkerheten och handelspolitiska spänningarna oroar företagen, som befarar att en avmattning i den globala ekonomin kan påverka efterfrågan negativt framöver.
”Den svenska ekonomin började visa tecken på återhämtning förra året, då stigande reallöner och lägre räntor bidrog till en uppgång i den inhemska efterfrågan. Osäkerheten i spåren av den senaste tidens amerikanska handelspolitik tynger dock den svenska ekonomin och hämmar hushållens konsumtion, investeringar och export”, skriver Handelsbanken.
Marknaden prissätter för närvarande en hög sannolikhet för en räntesänkning i juni, och diskonterar fullt ut minst en räntesänkning till och med augusti.
Nordea var en av få bedömare som länge ansåg att räntebotten redan var nådd vid 2,25%. Men efter att BNP-tillväxten för första kvartalet och inflationen i maj var lägre än väntat valde banken att ändra sin prognos till en sänkning på 25 punkter i juni. Därefter menar de dock att det tar stopp.
”Vid sitt möte i maj öppnade Riksbanken dörren för en räntesänkning, och den senaste utvecklingen har tippat vågskålen till förmån för en lättnadsåtgärd i juni. Vi ser endast en räntesänkning från Riksbanken”, skriver Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea.
Marknaden tror på en sänkning i juni – därefter spridda prognoser
Samtliga storbanker ser således en räntesänkning i juni i korten, men är oense om vägen framöver. Enligt SEB lutar det dock mer åt en stimulerande penningpolitik än en stram:
”Vi tror att sannolikheten för ytterligare en räntesänkning senare i år har ökat den senaste tiden med tanke på fler signaler om en trögare återhämtning samtidigt som osäkerheten är hög.”
Handelsbanken går steget längre och ser sänkningar från Riksbanken både i juni och augusti, vilket innebär att styrräntan sjunker till 1,75% – under deras uppskattning av den neutrala nivån.
”En lägre ränta skulle kunna ge ett visst stöd till hushållen, som för närvarande är mycket pessimistiska om de ekonomiska utsikterna, och även stödja den svaga arbetsmarknaden”, skriver Anders Bergvall, senior ekonom Handelsbanken.
Swedbank tror också på två räntesänkningar till, med den första i juni följt av en andra sänkning i september.
Inflationen något lägre än väntat i maj – fallande BNP 1KV
Inflationstakten för maj kom in lägre än väntat och KPIF, som är Riksbankens målvariabel för inflationen och används som underlag för Riksbankens penningpolitiska beslut, har nu landat på 2,3% tre månader i rad. Därmed har inflationstakten varit inom räckhåll för målnivån på 2,0% större delen av året.
”Sammantaget blev kärninflationen återigen lägre än vi hade väntat och även lägre än Riksbankens prognos. Det finns inga detaljer i preliminära siffror, vilket gör resultatet svårt att utvärdera, men det totala inflationstrycket verkar lägre än väntat”, kommenterar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
BNP sjönk samtidigt med 0,2% under första kvartalet 2025, jämfört med föregående kvartal, men ökade med måttliga 0,9 % jämfört med samma period året innan. Utfallet var något svagare än den preliminära beräkningen.
”Sammantaget har BNP-tillväxten varit svagare än väntat. Riksbanken kommer att notera den tröga inhemska efterfrågan under första kvartalet. Dessutom är tillväxtutsikterna osäkra på grund av handelskonflikten och det svaga konsumentförtroendet. BNP-prognosen för helåret 2025 kommer att revideras ned kraftigt på grund av den svaga starten på året”, skrev Nordeas Isaksson, i samband med BNP-siffrorna.
Hur påverkar Riksbankens ränteändringar börsen och marknaden?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer räntorna på sparkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos centralbanken över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
