USA-fonder är solklara vinnare både i år och de senaste tio åren. Fonder som köper aktier i länder med högre BNP-tillväxt, som Kina och Indien, har inte alls hängt med upp.
Den faktiska utvecklingen är väldigt annorlunda från prognoserna under boomen för tillväxtmarknaderna fram till 2007. Då fanns en stark tro hos många investerare och experter att börsutvecklingen i länder med högre ekonomisk tillväxt, särskilt i Asien skulle ”frikopplas” från konjunkturen i USA och Europa. Optimisterna trodde att länder med högre tillväxt inte skulle drabbas lika hårt av sämre tider när bostadsbubblan i USA sprack och orsakade finanskrisen 2008.
Pendeln svänger
Åsikterna om vilken typ av ekonomisk tillväxt som är mest värd verkar svänga som en pendel. Under IT-bubblan 2000 var fokus på branscher. Sedan flyttades fokus till geografi och år 2007 var optimismen som störst om fördelarna för företag börsnoterade i länder med hög BNP-tillväxt. Efter finanskrisen började pendeln långsamt svänga tillbaka och 2012 började en ny brant uppvärdering av de största IT-företagen i USA, som fortfarande pågår.
Även mer generellt har USA-börserna sedan 2009 stigit mycket mer än aktiemarknaden i resten av världen, delvis på grund av en kraftig uppvärdering av dollarn som började 2014. Så verkar det troligt att pendeln svänger igen? Ett fundamentalt argument är att vinsterna idag värderas mycket högre i USA. En jämförelse i senaste The Economist visar att för tio år sedan var aktier i börsföretag på tillväxtmarknaderna i snitt lika högt värderade som USA-aktier, mätt som p/e-tal. Men då vände pendeln och de senaste två åren har värderingen av S&P500 index varit ungefär 60 procent högre, ungefär lika stor övervärdering som snittet från 1998 till 2004.
Detta kan verka ologiskt, eftersom länder med högre ekonomisk tillväxt tvärtom ger sina företag fördelar genom att deras försäljning har god chans att växa snabbare. Haken med det resonemanget har visat sig vara att allt fler företag är multinationella och att USA-företag ofta är marknadsledande även i resten av världen. Företag konkurrerar ofta globalt och det är sällan en avgörande fördel i vilket land ett multinationellt företag är börsnoterat.
Argument för
Fast det finns även andra bra argument för att aktier i företag med huvudverksamheten i tillväxtländer generellt borde ha en fördel framöver. Ett är att även om deras försäljning ofta har påverkats mer negativt det senaste året av handelskriget mellan USA och Kina, så är det osannolikt att globaliseringen permanent skulle upphöra. På lång sikt är de ekonomiska fördelarna av global specialisering så stora att politikerna knappast i längden vill ta ansvar för att hindra växande världshandel.
Ett mer tidlöst argument är att överföring av teknologi och kunskap från rika till fattigare länder ger dem potential för högre ekonomisk tillväxt. Någon skarp gräns vilka länder som ska ses som tillväxtmarknader finns dock inte. Till exempel har långvariga ekonomiska problem i Brasilien och Ryssland gjort det tveksamt om det är rimligt att förvänta sig högre BNP-tillväxt i dessa länder. Aktiemarknadens fokus har allt mer flyttats till Kina och övriga folkrika länder i Asien (se ”Lurig omvandling av tillväxtmarknader”). Länderna med störst befolkning har stora marknader vilket också ger en fördel för entreprenörer med nya affärsidéer som först växer nationellt.
Argument mot
Men samtidigt finns starka argument mot att köpa aktier i börsföretag i länder som Kina, som saknar demokrati och har makthavare som ostraffat kan strunta i utländska investerares äganderätt. Här i Europa finns också problem att oroa sig över, och i USA hotas ekonomin av bland annat ålderstigen infrastruktur. Men bland tillväxtmarknaderna är det ännu lättare att peka ut politiska problem, svagheter som kan ge ekonomiska kriser och uteblivna ekonomiska reformer.
Svårast att åtgärda är kanske den utbredda korruption som är vanlig, vilket fungerar som en dold skatt på ekonomisk verksamhet (se ”Välj länder med låg korruption”, länk ovan till höger). Kopplat till detta är lägre pålitlighet hos institutioner som domstolar och tillsynsmyndigheter, vilket ger ökad risk att utländska ägare missgynnas. Omfattningen märks i de utvärderingar som görs av börsföretagens hållbarhet, som visar att Ryssland och Kina är sämst.
Svänger tillbaka
Så vad händer med pendeln? Aktiemarknaderna är till stor del styrda av känslorna, vilket förstärkts de senaste tio åren när börsmäklare och fondtorg på internet ökat direktkontakten med vanliga pensionssparares framtidstro. Trender i aktiekurserna blir därför ofta självförstärkande, men till slut gör drastiska nyheter att verkligheten kommer ikapp. Då borde börsföretagens vinster avgöra aktiekurserna, vilket allt annat lika talar för att USA-fonder får en svagare utveckling framöver och att tillväxtmarknadsfonder kommer ikapp.
Fast allt blir knappast lika. Ett börsföretags framtid avgörs ofta av politiska beslut, som på många tillväxtmarknader är svårare. Lösningen för investeraren blir att sprida riskerna på många länder, vilket är en av förklaringarna till att globalfonder och tillväxtmarknadsfonder blivit så populära. Men då gäller det att se upp med att stora länder som USA och Kina ofta väger tungt i fonderna, eftersom deras aktiemarknader är så stora och därför väger tungt i jämförelseindex. Börserna i New York står idag för mer än hälften av världsindex. Med hjälp av bra riskspridning tycker jag det verkar troligt att pendeln kommer att svänga tillbaka.
Xköptips Xkonjunkturen
.jpg)
