De två senaste månaderna visar hur snabbt humöret svänger hos investerare runt om i världen när osäkerheten om framtiden är ovanligt stor. Först december med en överdrivet brant nedgång för Europaindex, minus 7 procent.
Därefter en lika brant återhämtning under januari. Att aktiemarknaden rör sig lika mycket på en enda månad som den genomsnittliga värdeökningen under ett helt år är överdrivet, åtminstone när det saknas tydliga nyheter som motiverar så stora ändringar i aktiekurerna.
Fast valutaperspektivet är viktigt. Räknat i USA-dollar passerade Europabörserna toppen redan för ett år sedan, i slutet på januari 2018. Räknat i euro skedde ytterligare en börsuppgång i maj förra året, efterson euron då försvagades, men sedan accelererades börsnedgången när euron åter stärktes mot slutet av året. Räknat i svenska kronor kom toppen först i slutet på augusti, eftersom kronan försvagades under våren så att utländska aktier blev mer värda.
Tyskland förlorare
Huvudintrycket är oavsett valuta att börsuppgången under 2016 och 2017 blev för snabb och brant, därför att optimismen då var överdriven. När det under 2018 blev allt mer tydligt att de flesta problemen i europeisk ekonomi finns kvar, som Brexit och Italiens dåliga statsfinanser, så avslutades året med ett börsras.
Olika typer av Europafonder har reagerat olika starkt på det sämre i börshumöret. Morningstars fondindex visar att det i Västeuropa var landfonder inriktade på Tyskland som blev förlorare 2018 sämst, minus 17 procent. Vanliga breda Europafonder backade också rejält, i snitt minus 10 procent. De svenskregistrerade hade vid årsskiftet i genomsnitt bara 13 procent investerat i Tyskland, men 14 procent i Schweiz, 18 procent i Frankrike och hela 23 procent i Storbritannien.
Nedvärderingen av Tyskland just under fjärde kvartalet 2018 kan verka ologisk, för arbetslösheten där är låg, lönerna ökar och det politiska läget är stabilt. Svagheten är att tysk ekonomi är ovanligt exportberoende och i de länder som exporten främst går till finns gott om problem som hotar att minska importen. Fast detta är ingen nyhet.
En hård Brexit skadar London
Den negativa förändring som däremot blev tydligare under fjärde kvartalet är låsningen i konflikten i Storbritannien kring Brexit. Slutdatum för två år av förhandlingar är 29 mars 2019 och när det i september var ett halvår kvar fanns fortfarande gott hopp att sunt förnuft skulle ge en ekonomiskt gynnsam lösning, till exempel en majoritet i en ny folkomröstning för att stanna inom EU.
För många företag på finansmarknaderna skulle en hård Brexit (utan avtal med EU) betyda att deras organisation och konkurrensmöjligheter drastiskt ändras. Idag är London finansiellt centrum i Europa och många utländska företag, särskilt amerikanska, har sina Europakontor där. Stora kostnader och tidsförluster uppstår om dessa företagens verksamhet inom EU inte längre kan skötas från London. Ännu större effekt skulle en hård Brexit antagligen få på fastighetspriserna i London.
Å andra sidan skulle en hård Brexit förstärka Londons roll som just Storbritanniens huvudstad och på lite längre sikt öppna för en ny roll på den globala finansmarknaden. Hur mycket mervärde som ett mer fristående Storbritannien skulle skapa genom ökad frihandel och finansiell kreativitet är svårt att förutse. Men det skulle öka osäkerheten om framtiden. Tyvärr är ökad osäkerhet inte vad den globala aktiemarknaden behöver för att stiga.
Xeuropafonder Xrisk
:quality(80)/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/morningstar/AGAGH4NDF5FCRKXQANXPYS6TBQ.png)
