Brant återhämtning för Europafonderna

Svenska kronan har fortsatt försvagats, vilket hjälpt till att lyfta Europafonderna 23 procent sedan årsskiftet. Men negativa nyheter hotar, särskilt när oktober närmar sig med slutdatum för både Brexit och EU:s flerårsbudget.

Jonas Lindmark 2019-05-02 | 17:07
Facebook Twitter LinkedIn

Europafonderna har i snitt stigit 23 procent under årets första fyra månader, och tagit igen hela nedgången under hösten.

 

Detta är dock räknat i svenska kronor, men kronan har försvagats ytterligare den senaste veckan efter att Riksbanken sänkt förväntningarna på svenska räntehöjningar. Främst är det i förhållande till USA-dollarn som försvagningen har skett, en dollar kostar nu drygt 9:50 vilket är 60 öre mer än vid årsskiftet och 1:30 mer än i början av förra året. Effekten är att aktiefondernas utveckling ser mycket bättre ut ur svenskt perspektiv, medan amerikanska placerare fortfarande upplever att Europafonderna har backat rejält jämfört med för ett år sedan.

 

Men även euron har stigit, även om det mesta av den uppgången hade skett redan för ett år sedan, vilket gör att vi svenskar upplever att Europafonderna de senaste veckorna har blivit mer värda än i början av förra året.

 

Brexit och ny budget

 

Som vanligt är det svårt att avgöra vad investerarnas ökade optimism beror på. Det är lättar att peka på negativa nyheter och risker, till exempel att oljepriserna under våren har återhämtat sig brant, vilket bromsar den ekonomiska tillväxten i länder som inte har någon egen oljeproduktion, och att den politiska utvecklingen i flera länder i Europa hotar att påverka ekonomin negativt. I oktober väntar två svåra prövningar:

 

Det brittiska parlamentet har fått ett halvår extra på sig att hitta en majoritet för något av de tre alternativen för att hantera Brexit: att lämna EU utan avtal, att acceptera det avtal som EU erbjuder, eller ändra sig och stanna. Diskussionen fortsätter om en rimlig konsekvens av all den nya information som presenterats det senaste året är en ny folkomröstning. Men risken för ekonomisk kaos som skadar även resten av Europa finns kvar, även med sex månaders fördröjning.

 

Den andra prövningen gäller flerårsbudgeten för EU åren 2021-2027. Förhandlingarna började för mer än ett år sedan och ska enligt planerna avslutas med ett toppmöte i oktober. Men om Storbritannien lämnar EU, vilket fortfarande verkar som det mest troliga alternativet, minskar unionens intäkter med netto 7 miljarder euro per år (medlemsavgift minus bidrag), samtidigt som beslut har tagits de senaste åren som kommer att öka kostnaderna. Den ekvationen går inte ihop utan drastiska höjningar av de andra ländernas medlemsavgifter. Omöjligt är detta inte, eftersom EU i snitt bara kostar drygt en procent av medlemsländernas BNP, svårigheten är främst att alla medlemmar måste rösta ja.

 

Alternativ saknas

 

Fast kanske är förklaringen till stigande aktiekurser helt enkelt att det saknas andra alternativ för placerarna. Extremt låga räntor och centralbanker som fortsätter köpa stora mängder räntepapper gör att pensionsförvaltare och andra investerare istället måste flytta pengar till aktiemarknaden för att ha chans att få tillräckligt hög avkastning. Flöden av pengar är dock ingen uthållig mekanisk för att aktiemarknaden ska stiga, i längden behövs stigande företagsvinster.


Xeuropafonder Xrisk Xvaluta

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar