Tio år med USA som draglok

Nya risker hotar världsekonomins draglok USA och i förlängningen alla de länder som är beroende av amerikansk efterfrågan. Globalfonderna har ändå fortsatt upp, men efter tio års uppgång är förväntningarna höga. För höga?

Jonas Lindmark 2019-07-18 | 11:01
Facebook Twitter LinkedIn

Globalfonderna har fortsatt brant upp under sommaren, i snitt är värdeökningen sedan årsskiftet 23 procent. Vinnare är främst börserna i New York, där förväntningarna på framtida vinsttillväxt har skruvats upp. Paradoxalt nog har de långa räntorna samtidigt backat, vilket visar att räntemarknaden förväntar sig sämre tiden.

Gemensamt för de stora länderna i världen under de senaste åren är politiska svårigheter att få rejäl fart på den ekonomiska tillväxten. Extremt låga räntor och statlig stimulans har sänkt arbetslösheten, men produktionen har inte alls stigit lika brant som under tidigare högkonjunkturer.

 

USA draglok i 10 år

USA har delvis varit ett undantag, där återvände framtidstron snabbare efter finanskrisen 2008 och centralbanken Fed kunde börja höja räntorna redan för ett par år sedan. Därför är världsekonomin starkt beroende av USA som draglok, betydligt mer nu än innan finanskrisen för elva år sedan. Och hittills har det gått bra. Den amerikanska uppgången som började våren 2009 har nu pågått tio år utan avbrott, vilket är den längsta högkonjunkturen i USA:s historia. Arbetslösheten är rekordlåg och den privata konsumtionen fortsätter öka.

Svagheten är företagens investeringar. Både i USA och i resten av världen visar undersökningar av företagsledningarnas framtidstro att de har blivit mer skeptiska till att de goda tiderna ska fortsätta. En förklaring är troligen handelskriget mellan USA och Kina, där Trump fortsätter att hota med utökade tullar, som gör att många företag tvivlar på stabiliteten hos efterfrågan. Därför avstår de från att investera i ny produktionskapacitet, vilket kan skapa en ond cirkel.

Minskade företagsinvesteringar är främst ett problem därför att tillväxten totalt sett i världen har varit svagare än tidigare högkonjunkturer. I USA, som står för en fjärdedel av produktionen mätt i dollar, har BNP-tillväxten i snitt varit 2,3 procent de senaste tio åren, jämfört med nästan det dubbla under tidigare högkonjunkturer. En orsak är att arbetskraften blivit äldre, vilket bidragit till att produktiviteten ökat mindre än tidigare.

 

Tre risker

Den brittiska tidningen The Economist varnar i sitt senaste nummer för tre nya problem som hotar att skapa nästa lågkonjunktur i USA, vilket troligen skulle smitta resten av världen: Den första risken är att de största IT-företag, som Apple och Google, idag står för mycket större del av börsföretagens investeringar och deras intäkter är konjunkturkänsliga. Den andra risken är att den privata skuldsättningen är högre, 250 procent av BNP i USA, vilket ökar känsligheten. Och den tredje risken är president Donald Trump och andra populister i Washington med behov av att visa handlingskraft, som kan driva igenom extrema politiska reformer som skadar ekonomin.

Som vanligt är det svårt att i förväg veta när nästa nedgång faktiskt börjar, det syns först i efterhand. Men att investera mer pengar i aktiefonder nu, efter tio år av uppgång i USA och med historiskt sett för höga förväntningar på fortsatt vinsttillväxt inbakade i aktiekurserna, det kräver optimism. Eller så lång spartid att både nästa lågkonjunktur och en bra bit av nästa högkonjunktur hinner passera.


Xglobalfonder Xrisk Xkonjunkturen

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar