%20(1).jpg)
Uppslutningen bakom Parisavtalet är stort bland svenska fondbolag, och omfattar över 90% av fondkapitalet. Hälften av fondkapitalet omfattas av ett mål om netto noll utsläpp år 2040, dvs. tidigare än både Parisavtalets mål om netto noll utsläpp år 2050 och det svenska klimatmålet om noll nettoutsläpp år 2045. Det visar ny statistik som Fondbolagens förening har sammanställt i rapporten ”Fondbolagens klimatarbete”.
Den svenska fondbranschen har sedan lång tid arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Klimatfrågan har successivt kommit att öka i betydelse i takt med att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna har blivit allt tydligare. Det faktum att frågan kommit så högt upp på den politiska dagordningen har också inneburit att politiska beslut, och förväntade beslut, påverkar företag och konsumenter på ett mer påtagligt sätt, vilket skapar både möjligheter och risker utifrån ett investerarperspektiv.
Svenska fondkapitalet och deras klimatmål:
• Över 99% av fondkapitalet hos föreningens medlemmar förvaltas av fondbolag som har undertecknat Principles for Responsible Investment (PRI), varigenom de åtagit sig att ta hållbarhetshänsyn i förvaltningen och lämna rapporter om arbetet.
• Över 90% av fondkapitalet har offentligt uppgett att de står bakom Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.
• 87% av fondkapitalet ligger i fonder som åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser.
• 82% av fondkapitalet redovisar växthusgasutsläpp från fondernas investeringar.
• 81% av fondkapitalet ligger i fonder som har åtagit sig att helt sluta investera i fossila bränslen.
• 79% av fondkapitalet ligger i fonder som har satt mål om netto noll utsläpp från fonderna. Av dessa är det drygt 50 procent som har redan 2040 som mål för netto noll – tidigare än den svenska nationella målsättningen.
Green washing eller sanning?
När svenska fondbolag och den svenska fondbranschen lyfts fram som ledande inom hållbart investerande dyker det alltid upp frågetecken. Många ställer sig frågande till hur en så pass stor andel av de svenska fonderna kan klassa sig själva som hållbara (utifrån EU:s nya regleverk där hållbara fonder omfattas inom artikel 8 och artikel 9) när man kan hitta tveksamma investeringar i portföljerna.
Problemet är att hållbarhet täcker in ett mycket bredare område än enbart miljö - vilket kan skapa förvirring. För en del är just miljön den absolut viktigaste aspekten när det kommer till hållbarhet, medan andra faktorer kan vara viktigare för någon annan. Problemet har länge varit att det inte finns någon universal definition för vad som faktiskt är hållbart. För att klassificeras som "ljusgrön", eller mer korrekt som artikel 8, krävs det att en fond ska främja bland annat miljörelaterade eller sociala egenskaper. Fonden hamnar således i denna kategori även om den inte har några specifika miljömål utan kanske enbart väljer att exkludera barnarbete.
Det är ett minst sagt snårigt område, och visst kan det finnas fondbolag som kan tänkas dra nytta av spararnas växande intresse för hållbart investerande. Men om man tycker att hållbarhet är en viktig aspekt när man ska välja fond kan det finnas en poäng i att först definiera vad hållbarhet är för dig, för att sedan läsa på hur fonden eller bolaget du vill investera i faktiskt jobbar med detta. Fondbolag kan bara jobba med de verktyg och modeller som finns tillgängliga just nu, och det är orealistiskt att tro att de ska kunna fylla alla hållbarhetskrav som finns - när vi inte ens alla kan enas om vad hållbarhet är. Men utvecklingen går snabbt och förhoppningsvis blir det bättre i takt med att EU:s regelverk utvecklas.
