Känns det riktigt surt när du loggar in och tittar till dina portföljer? Ja, det är inte så konstigt. Varken coronakraschen, IT-bubblan, Finanskrisen eller 90-talskrisen kan mäta sig med första halvåret 2022 sett till avkastning. Då i en negativ bemärkelse. Under årets första månader har SIX Return Index (SIXRX), som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar, fallit hela 31%. Det är ett ras som vi inte har sett på decennier. Årets första sex månader för det breda OMXSPI-indexet på Stockholmsbörsen har exempelvis inneburit det sämsta inledningshalvåret på 90 år.
Det är dock inte bara i Sverige det första halvåret bjöd på en riktig kalldusch. S&P500 bjöd på det sämsta börshalvåret sedan 1970, alltså det sämsta halvåret på 52 år. Nasdaq har å andra sidan aldrig upplevt ett sämre första halvår än 2022 någonsin.
För Morningstar Sweden, ett index som mäter utvecklingen på Sveriges aktiemarknader och inkluderar de översta 97% av aktierna efter börsvärde med en portfölj om 196 aktier, går historien i samma spår. Morningstar har statistik för detta index från första halvåret 1999 och framåt. Sedan dess har inget första halvår varit så negativt som det är nu. Det enda året som kommer i närhet av 2022 är 2002 då indexet backade 25,6%. Det är dock fortfarande 6 procentenheter bättre än 2022.
Avkastning för Morningstar Sweden-indexet sedan 1999
Coronakraschen intensiv men kort
Den börskrasch som ligger oss alla närmst i minnet är våren 2020 då coronaviruset spred sig över jorden, vilket fick börsen att falla som mest 31% från årsskiftet. Men intressant nog ser 2020 inte särskilt dramatisk ut om man summerar hela första halvåret. Efter en snabb återhämtning backade Morningstar Sweden bara 3,1%. Börsraset i och med finanskrisen 2008 skedde till stor del under årets senare halva. Sett till året som helhet var börsen nere 41%, medan de första sex månaderna förde med sig ett tapp på drygt 19%.
Vart la svenskarna sina pengar första halvåret?
Trots dramatiken under årets första halvår var det totalt sett nettoinflöden i fonder. Men de mer riskfyllda aktiefonderna valde investerarna bort, i förmån för räntefonder och blandfonder. Det var mest osäkert på marknaderna i februari, vilket var månaden då kriget i Ukraina bröt ut. Värt att påpeka är att maj inte reflekterar en total sentimentsförändring hos investerarna, det var nämligen då som insättningen av fondrabatter och arvsvinster in i premiepensionen utfördes. I år sattes rekordsumman 11,8 miljarder kronor in till pensionsspararna.
Trots att årets börsnedgång har hållit i sig betydligt längre än coronakrashen gjorde har utflödena ur fonder inte varit lika dramatiska. Som vi kan se i grafen nedan har det varit relativt stora inflöden i räntefonder, och ett begränsat utflöde ur aktiefonder. Vi är inte i närheten av de dramatiska utflödena ur aktiefonder som vi såg våren 2020. Att hålla kvar vid sin långsiktiga investeringsstrategi är alltid viktigt, men särskilt under stökiga perioder som nu.
Bästa och sämsta fonderna första halvåret 2022
Om vi ser till avkastningen under året finns det som vanligt några vinnare som lyckats stänga halvåret på plus trots det tuffa klimatet. Utav våra 773 svenskregistrerade fonder var det dock bara 38 stycken som lyckades generera en positiv avkastning. Det innebär att endast 5% av fonderna slutade på plus, och avkastningen spände från 0,16% till som mest 35,8%. Med andra ord, om dina fonder är negativa för året är du inte ensam.
Fonderna med högst avkastning första halvåret 2022
Så kallade CTA-hedgefonder med en kvantitativ investeringsprofil har lyckats extra bra under året. De använder kvantitativa och matematiska modeller i sin förvaltning för att analysera och hitta trender och investeringsmönster på de olika tillgångsmarknaderna aktier, räntor, valutor och råvaror. CTA:s följer trender i marknaderna och investerar där trenderna är starkast. Det betyder att fonderna köper när marknaden trendar och stiger och säljer när den vänder ned.
Lynx, som hamnar på en stabil förstaplats, investerar bland annat i energisektorn som har stigit ordentligt under våren till följd av kriget i Ukraina och oroligheter kring utbudet. Under juni konstaterade förvaltningsteamet att det var framförallt vinster inom räntor, aktieindex och valutor som bidrog till den starka utvecklingen.
Men det har inte varit ett lika gynnsamt år för alla fondkategorier. Bland förlorarna syns en tydlig trend: här hopas fastighets- och östeuropafonder.
Fonderna med lägst avkastning första halvåret 2022
I samband med Rysslands invasion av Ukraina stängde Rysslandsfonder för handel, vilket gör att de inte är med på dessa listor. Men en del Östeuropafonder har öppnat för uttag. Föga förvånande har de dock rasat sedan krigets start. Utöver fonder med exponering mot Ryssland har även fastighetsfonder haft en tuff start på året.
Det är framför allt makromiljön som är ogynnsam för sektorn, den höga inflationen som resulterar i kraftigt stigande räntor. En stigande ränta riskerar nämligen att leda till större finansieringskostnader för sektorn som har en hög skuldsättning. Utöver detta har vi även sett kraftigt stigande kreditspreadar – alltså ränteskillnaden mellan företagsobligationer och trygga statspapper. Majoriteten av våra 12 renodlade fastighetsfonder i Sverige har tappat 45-50% senaste sex månaderna.
.jpg)
.jpg)
