Såhär får du till det bästa sparandet

1. Att spara eller investera

En viktig punkt att hålla koll på, och särskilja, är om du sparar eller investerar. Att spara innebär att du lägger undan pengar utan att utsätta dessa för någon risk, men det innebär också att du inte har någon chans till avkastning. När du investerar kan man säga att du sätter pengarna i arbete, du investerar dessa i något som medför en risk - men också möjligheten till avkastning med åren. 

• Att investera alla sina pengar som inte går till räkningar och mat är inte särskilt klokt. Det är viktigt att du har en buffert som är lättillgänglig som du kan använda när det krisar. Beroende på livssituation kan denna buffert se olika ut. För ett singelhushåll som bor i en lägenhet är behovet av en buffert lägre än för en barnfamilj som bor i villa med hund, bil och kanske fritidshus och/eller båt. För barnfamiljen finns det många aspekter i livet som kan leda till oväntade utgifter. Då gäller det att ha en buffert att kunna ta av! Ett vanligt sparkonto lämpar sig bra för en buffert. 
• När du har en buffert på plats är det dags att sätta lite pengar i arbete. Börja gärna smått, du måste inte spara ihop en summa för att sätta igång. Nu för tiden kan man köpa fonder för så lite som 1 krona (inga ursäkter alltså). Men detta ska vara pengar som du kan vara utan under en lång period. Minst 5 år. 

2. Sätt upp sparmål

Det kan kännas rätt tråkigt att spara ibland. Pengarna tycks aldrig räcka till, och fondsparandet tycks inte röra sig som en rullande snöboll som vissa brukar prata om. Men lugn, det tar tid. Och ibland går det bakåt. Det lättaste sättet för att fortsätta investera i ur och skur är att sätta upp ett mål med dina investeringar. Vad är det du sparar till? Kanske är det till en framtida resa, ett hus, en sommarstuga eller till ett liv med guldkant när det är dags att gå i pension? Vissa investerar också för att kunna gå ned i arbetstid och få mer tid till vänner, familj eller en hobby. 

• Sätt upp olika portföljer till dina olika sparmål. Det gör det lätt att hålla motivationen uppe. Är det långt kvar till ditt mål går i uppfyllelse? Sätt upp några delmål som du kan fira längs vägen. Håll koll så att du inte betalar några extra avgifter bara för att ha olika portföljer och/eller sparkonton.

3. Välj rätt risknivå

Att välja risknivå kan tyckas simpelt. Men jag skulle vilja hävda att detta kan vara en av de svåraste uppgifterna vi ställs inför när vi ska börja investera. Det handlar nämligen om att vara helt ärlig med sig själv, och att kunna förutspå hur man kommer att agera vid olika marknadslägen. Det kan vara enkelt att i en tjurmarknad känna sig trygg med sin risknivå och förutspå att man kommer känna likadant i en skoningslös björnmarknad. Det vanligaste misstaget bland investerare är dock att man säljer när marknaden är billig, och köper när den är dyr. Tvärtemot vad man i teorin ska göra för att maximera avkastning. 

• Var ärlig mot dig själv. Kommer du att klara av stora svängningar i fondens värde - både i upp- och nedgångar? Trots att du rent teoretiskt skulle gynnas av att välja den högsta risknivån då du exempelvis har 20 års sparhorisont kan det vara en bra idé att välja en något lägre risknivå om du kommer få panik vid marknadsnedgångar och sälja av dina innehav. 
• Kom ihåg att risk handlar om svängningar när vi pratar om fonder. En fond som har hög risk kommer att se större svängningar i sitt värde än en fond som har en lägre risk. Men den högre risken kan kompenseras med högre avkastning i det längre perspektivet. 
• Det finns många olika sätt att mäta en fonds risk på. Bland annat finns måttet standardavvikelse, som mäter hur mycket fondens avkastning under de senaste fem åren avvikit från medelavkastningen. En förenklad version av denna är den sjugradiga skalan som presenteras överallt där du kan köpa fonder (och i deras faktablad). Ett innebär lägst risk och sju högst risk. 

4. Månadsspara 

När vi pratade om risk poängterade jag att det är viktigt att välja rätt risknivå så att man inte får panik och säljer av i marknadsnedgångar. Ett enkelt knep för att undvika detta är att man helt enkelt inte försöker köpa eller sälja vid "de bästa tillfällena". Sätt istället upp ett månadssparande som sköter sig självt. Då ser du till att sparandet blir av, och du behöver inte tänka på att tajma marknaden. Allt mitt fondsparande sker exempelvis via automatiska månatliga insättningar, oavsett hur marknaden ser ut. 

• Sätt upp ett månadssparande som du kommer att klara av. Gör upp en budget och prova ett par månader och reglera därefter. Tanken är att du ska låta dessa insättningar fortlöpa år efter år. Men kom ihåg att öka insättningarna vid tillfälle! Kanske får du en högre lön som skapar utrymme för ett högre månadssparande? 

5. Håll koll på avgifterna

1% högre i fondavgift kan låta lite, men över tid gör det en enorm skillnad. Se till att granska fondens avgift och välj den fond som passar dig och som har en låg avgift. 

• Aktiva fonder kostar i regel mer än passiva indexfonder. Fundera över om du vill ha en fond där en förvaltare tar aktiva investeringsbeslut (till en kostnad) eller om du vill ha en passiv fond som följer ett förvalt index. Avgifterna, om de inte resulterar i högre avkastning, äter upp den framtida avkastningen. 
• Var dock inte dumsnål. Att välja den billigaste fonden som existerar (finns fonder som inte har någon avgift alls) är inte alltid den bästa lösningen. Det gäller att kolla vad fonden innehåller också. 

6. Hjälpmedel för att hitta bästa fonden för dig

Det finns en hel del hjälpmedel för att sortera fram fonden som är bäst för dig. Morningstar har bland annat tagit fram olika mått/betyg för att göra det hela lite enklare. 

• Kolla in fondens stjärnbetyg. Detta betyg kallas även för Morningstar Rating och är ett sätt att jämföra fonder inom samma kategori. Detta med att det är en jämförelse inom kategorierna är viktigt. Betyget behöver inte ha någon likhet för två fonder som båda har fem stjärnor om fonderna hör till olika kategorier. Morningstar Rating är baserad på den historiska utvecklingen för fondens andelskurs de senaste tre, fem och tio åren och det högsta betyget (fem stjärnor) går till de tio procent bästa fonderna i var och en av kategorierna. 
• Förstå olika fondtyper. Värdepappersfonder delas in i räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Dessa har olika risknivå och passar olika typer av investeringar. Men även inom dessa skiljer sig risknivåerna. En bred aktiefond (en globalfond som investerar brett över hela världen) kommer ha en lägre risknivå än en Sverigefond som bara fokuserar på den svenska marknaden. Du kan sortera fram fonder inom olika kategorier med hjälp av vårt fondsök där du hittar alla fonder som finns i Sverige. 
• Andra betyg som kan vara bra att kika närmare på är Morningstar Analyst Rating och Morningstar Quantitative Rating, som är framåtblickande betyg. 
• Prenumerera på Morningstars nyhetsbrev! Där samlar jag artiklar och tips varje vecka för att du ska kunna ha koll på vad som händer i fondvärlden och förbättra ditt fondsparande. Nyhetsbrevet är gratis, för vårt syfte är att göra Morningstar känt som ett företag med finansiell information du kan lita på. Vår vision är att ge alla kunskap nog att lyckas få en bra privatekonomi.