Vad ligger bakom den turkiska aktiemarknadens exceptionella utveckling? Sedan början av året har Morningstar Turkiets index ökat med 99,53% (i euro per 2022-11-29), vilket i hög grad överträffar aktierna i framväxande Europa, vars referensindex tappade 66% under samma period. Istanbulbörsen har också överträffat de globala marknaderna som helhet, vilket framgår av de dryga -10% som registrerats av Morningstar Global Markets-index.
Vad ligger bakom den starka börsutvecklingen?
Man kan gissa att orsaken bakom detta resultat är den turkiska marknadens stora exponering mot energisektorn, som har vuxit med 44% (avkastning på Morningstar Global Energy Index i euro) sedan början av året. Detta är den bästa utvecklingen som går att se bland de mer nischade indexen som avspeglar olika branscher och sektorer. Men om man tittar närmare på sammansättningen av Morningstar Turkey-indexer kan man se att vikten av energi inte ens når 5%, nästan hälften av vad den har för andel i indexsammansättningen för de framväxande europeiska marknaderna.
Om vi å andra sidan analyserar avkastningen på värdepapper som finns i Morningstar Turkey-index på djuper, inser vi att de sektorer som var mest känsliga för konjunkturcykeln var de som drev Istanbulbörsen. Dessa inkluderar tillverkning, konsumentvaror, råvaror och finansiella tjänster, som tillsammans står för mer än 70% av börsvärdet i jämförelseindexet och som noterade vinster på mellan 95% och 118% (i euro) under den aktuella perioden.
Flertalet risker under ytan
Turkiska BNP-data visar att 2021 växte landets ekonomi med 11,4% och att den, trots nedgången som registrerades 2022, noterade en betydligt högre tillväxttakt än de i mer utvecklade länder såsom de i euroområdet. Mohsin Memon, Emerging Markets Fund Manager på Schroders, varnar dock för orsakerna bakom den turkiska aktiemarknadens exploatering:
"Årets starka utveckling drevs främst av icke-fundamentala faktorer som hög inhemsk inflation, som nu har nått 86% år mot år, åtföljd av en expansiv penningpolitik. Centralbanken har sänkt räntorna med 3,5 procentenheter sedan augusti förra året, istället för att kyla ner prisindexet, vilket förde dem till 10,5%. Med så negativa realräntor och oattraktiva statsräntor har lokala investerare tvingats ta sig in på aktiemarknaden för att försöka skydda sina besparingar från skenande inflation."
Frågan är därför om denna dynamik är avsedd att förändras på kort sikt, och Andrew Rymer, Senior Strateg, Strategic Research Unit of Schroders, är pessimistisk om landets kortsiktiga utsikter:
"Politiken under ledning av president Erdogan är allt annat än ortodoxa under lång tid. Enligt regeringen skulle en konkurrenskraftig växelkurs och negativa realräntor ha gjort det möjligt att stänga bytesbalansunderskottet, uppmuntra utländska direktinvesteringar och få inflationen under kontroll. Men också tack vare ökningen av gas- och oljepriserna, som Turkiet är nettoimportör av, försvagningen av liran och avmattningen av efterfrågan i världen, har bytesbalansunderskottet stigit till 4,5% av BNP och inflationen har gått igenom taket".
Att lägga till en sådan ekonomisk bild är en växande politisk osäkerhet. "Presidentvalen hålls i juni nästa år och om det inte sker några större förändringar kommer dessa bräckligheter att öka med negativa återverkningar även på företagens fundamenta", tillägger Rymer.
Långsiktiga utsikter
Å andra sidan får man dock inte glömma landets långsiktiga tillväxtutsikter. Turkiet har mycket intressanta demografiska siffror: 2021 växte befolkningen med 0,8% och medelåldern är runt 30, med över 40% av invånarna mellan 18 och 44 år, siffror som bådar gott för tillväxtutsikterna för den inhemska konsumtionen. Vidare blir exporten allt viktigare för landets ekonomi.
Under de senaste fem åren har exportens vikt på den totala BNP ökat med nästan 10 procentenheter, från 26% 2017 till 35% 2021 (datakälla theGlobalEconomy.com), och Turkiet är väl positionerat för att ta del av tillväxten i de mellanöstliga marknaderna, vilket framgår av ökningen med 25% av exporten till dessa länder under de första nio månaderna 2022 (år för år).
.jpg)
.jpg)
