Europeiska centralbanken (ECB) har aviserat en 0,5% (50 räntepunkter) höjning av sin styrränta och planerar att fortsätta att strama åt sin penningpolitik med tanke på den höga inflationen. ECB:s inlåningsränta stiger därför till 2% från 1,5%.
Detta beslut förutsågs av marknaden, även om vissa banker ansåg en ökning med 75 punkter var sannolikt, i linje med de två tidigare mötena i ECB-rådet.
När man tittar på deras tidigare uttalanden verkade det som om ett par styrelseledamöter var för en höjning med 75 punkter (fallet med Schnabel, Holzmann och Knot).
I sitt pressmeddelande indikerade den monetära institutionen att "räntorna fortfarande kommer att behöva stiga avsevärt i en stadig takt för att nå nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en snabb återgång av inflationen till 2%-målet på medellång sikt."
Liksom Fed och Bank of England, håller ECB kursen för att bevara prisstabiliteten när euroområdet står på kanten av en recession.
Efter höjningen steg 2- och 10-åriga Bund-räntorna med 26 och 15 punkter till 2,357% respektive 2,074%.
Fortsättningen av en restriktiv politik förklaras av försiktiga inflationsprognoser.
ECB:s ekonomer förväntar sig att den genomsnittliga inflationen kommer att stiga från 8,4% 2022 till 6,3% 2023, sedan 3,4% 2024 och 2,3% 2025.
Inflationen exklusive energi och livsmedel (”kärninflationen”) bör sjunka från 3,9% 2022 till 4,2% 2023, för att sedan återgå till 2,8% 2024 och 2,4% 2025.
Det är därför högst troligt att efter att ha smält detta tillkännagivande kommer marknaderna att undra hur länge åtstramningen kommer att pågå och vilken räntenivå som kommer att anses acceptabel av ECB för att betrakta dess arbete som utfört.
"Stabiliseringen av kärninflationen tillsammans med en avmattning av den ekonomiska tillväxten och att inflationen återgår till [ECB:s] mål 2025 är tillräckligt för att motivera en höjning på 50 punkter", skrev ekonomerna på Danske Bank inför centralbankens beslut.
Utöver räntehöjningarna indikerade ECB också en minskning av sitt program för köp av tillgångar.
"Från början av mars 2023 och framåt kommer portföljen för tillgångsköpsprogram (APP) att minska i en uppmätt och förutsägbar takt (...). Nedgången kommer att uppgå till 15 miljarder euro per månad i genomsnitt fram till slutet av andra kvartalet 2023 och dess efterföljande takt kommer att bestämmas över tiden.”
"Vi förväntar oss att ECB kommer att vara databeroende härifrån. Om tillväxten på kort sikt överraskar på uppsidan, delvis mot bakgrund av en varmare vinter i början av 2023, kommer ECB sannolikt att fortsätta strama åt, med ytterligare två 25 punkters höjningar under första halvåret, med den politiska cykeln som slutar på en terminalränta på 2,5%, vilket är under marknadsprissättningen. Vi anser att detta är en tillräckligt restriktiv hållning för att få ner inflationen och förhindra att en djup recession inträffar samtidigt", kommenterar Fidelity.
Europeiska börser faller
Utifrån de mer dystra utsikterna framöver, från både ECB och Federal Reserve, fick börserna nog och vände ned.
Från att redan ha handlats på rött – minus 1,4% inför beskedet – backar OMXSPI 2,4% vid 16.10. OMXS30 är ned 2,4 procent, endast Sinch och Swedish Match handlas på plus (0,7% och 0,1%) bland storbolagen.
I Tyskland föll DAX-indexet till -2,9% efter beskedet, OSEBX i Oslo vände ned från +1% till -0,8%, och i London sjönk DJ UK från +0,3% till -0,9%.
.jpg)
.jpg)
