Inflationen i Europa saktar in - här är varför

I Europa och Storbritannien håller inflationen på att ta sig ned från fjolårets toppar när nya energi- och livsmedelskedjor kommer på plats. Det här är tvärtemot den utveckling vi ser i Sverige. Vad ligger bakom inflationsutvecklingen i Europa?   

Michael Field, CFA 2023-03-15 | 13:49
Facebook Twitter LinkedIn

Shipping containers in Rotterdam

Tills nyligen fanns det en hel generation investerare som bara kände till hög inflation från läroböcker. Efter att ha varit i stort sett bortglömd under större delen av ett decennium, dök stigande konsumentpriser upp igen under pandemin innan de tog fart på allvar när Ukrainakriget ställde globala leveranskedjor inför nya problem.

Vid det här laget ser inflationen ut att ha nått sin topp och sjunkit från toppnivåer på 10% i slutet av året till 8,5% i februari. Trenden i rätt riktning är goda nyheter. Detta gäller dock inte i Sverige, där morgonens rapport från SCB visade på att inflationen fortsatt stiger. I denna artikel kommer vi fokusera på Europa och Storbritannen och därmed bortse från inflationen i Sverige. 

Längre perioder med hög inflation kan orsaka förödelse för ekonomin genom att skapa en ond cirkel där företag kämpar för att höja priserna och anställda kräver högre löner för att kompensera stigande levnadskostnader. Priserna ligger långt över normala nivåer även i Europa trots att trenden verkar ha brutits, så faran är ännu inte över.

Så här bör investerare positionera sig om inflationen biter sig fast under en längre period.

 

Varför faller inflationen nu?

Bränsle och mat var de två största komponenterna som drev inflationen under 2022, och utgjorde ungefär hälften av den nivå på 10% som nåddes i december. Ryssland stoppade olje- och gasexporten, vilket ledde till att länder försökte bjuda över varandra för alternativa leverantörer. Tack och lov avtar denna dynamik när en relativt varm vinter går mot sitt slut, och Europas försörjning ser säkrare ut än för några månader sedan. 

 

Smärtan som de flesta kände när man rullade in på bensinstationen kom hand i hand med en känsla av förtvivlan i matbutikerna. I Nederländerna, där jag befinner mig, var livsmedelspriserna nästan 18% högre i januari i år jämfört med samma månad 2022. Till skillnad från energi har det inte funnits några tecken på en kraftig vändning i denna trend; ekonomer är dock övertygade om att en kommer, och vi är överens av två skäl.

1) Början av Ukrainakriget orsakade förödelse för livsmedelsförsörjningskedjorna, då Ukraina producerade 10-15% av världens majs och vete före konflikten. När utbudet avbröts från regionen köpte västerländska ekonomier alternativa spannmål från andra delar av världen, vilket höjde priserna där och orsakade en dominoeffekt eftersom tidigare köpare av dessa grödor också var tvungna att leta efter billigare alternativ. Ett år senare har råvaruhandlare och kunder haft tid att hitta mer effektiva alternativ, dessa besparingar borde sakta nå även konsumenterna.

2) Fraktpriserna, som sköt i höjden till följd av den globala pandemin och de flaskhalsar i försörjningskedjan som följde, börjar sakta falla tillbaka igen. I vissa fall kunde en tiofaldig kostnadsökning för att frakta containrar från Kina till Europa noteras vid sin topp i januari 2022. Detta fick priset på varor att stiga till en punkt där vissa producenter valde att transportera sina varor via flyg istället, eftersom flygfraktpriserna var ungefär desamma. I början av 2023 hade containerpriserna sjunkit tillbaka under deras långsiktiga genomsnitt - dessa lägre kostnader för producenter och återförsäljare borde i slutändan även ta sig till butikshyllorna.

 

Om inflationen faller, vad är då problemet?

Det stavas: kärninflation. Förra årets tvåsiffriga inflationsuppgång drevs främst av livsmedels- och energipriser. Kärninflationen är vad som finns kvar när du tar bort dessa, och även om den ligger på mycket mer lätthanterliga 5,6% i euroområdet, är den notoriskt klibbig. Den senaste läsningen visade faktiskt en ökning i februari, och när fackföreningar över hela regionen sätter sig ner för att förhandla om lönepaket i år, kunde vi se kärninflationen stiga igen. Det kan ta ett antal år innan vi ser inflationen återgå till nivåer nära de 2% som centralbankerna siktar på.

Förbered dig på ihållande inflation

Enligt ECB tror professionella prognosmakare att inflationen i euroområdet kommer att vara nära 6% i år, och sjunka till mindre än hälften av den nivån nästa år. Det betyder att vi kommer se förhöjda inflationsnivåer under den bästa delen av ett år, och det är det optimistiska scenariot.

"Förvänta dig det bästa, förbered dig på det värsta" var en fras som myntades av Muhammed Ali Jinnah (grundaren av Pakistan, inte boxaren). Det är en fras som investerare bör följa när det kommer till val av aktier i år, med ett öga på inflationsproblemet och sannolikheten att det kan dröja längre. Det finns sätt att införliva inflationsskydd i aktieportföljer, främst genom att lägga till aktier som:

  1. Leta efter bolag som jobbar med inflationsrelaterade kontrakt/prissättning, såsom telekomtornoperatören Inwit (INW)
  2. Aktier med varumärkes- och prissättningskraft (pricing power) som effektivt kan föra över kostnadsökningar till kunderna – tänk lyxvaruåterförsäljare.
  3. Aktier som faktiskt kan dra nytta av inflationen, som lågkostnadsenergiproducenter inom allmännytta och energisektorerna.

Prenumerera på vårt veckovisa nyhetsbrev kostnadsfritt:

Anmäl dig här

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Michael Field, CFA

Michael Field, CFA  är senior aktieanalytiker på Morningstar. 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar