Räntefondernas comeback?

Johanna Englundh: Välkomna till Morningstar. Efter år av nästintill omöjligt klimat att skapa avkastning i räntefonder så befinner vi oss nu i nya räntetider. Men samtidigt så tenderar räntefonder att backa i ett stigande ränteklimat. Hur går det ihop? Och är det kanske dags att köpa räntefonder igen?

Maria Ljungqvist, räntefondsförvaltare hos Aktie Ansvar - Varmt välkommen hit! Kan inte du börja med att illustrera hur det här senaste året har varit för er på räntemarknaden?

Maria Ljungqvist: Ja det ju varit väldigt omtumlande av de skäl som du faktiskt precis nämnde. Vi kommer ju från en miljö där vi hade väldigt, väldigt låga, det jag kallar för underliggande räntor och stats obligationsräntor och swap-räntor. I vissa löptider, så kort tid som för ett och ett halvt år sedan kanske, så var ju vissa löptider till och med med negativ ränta på. Och det här gjorde ju att en företagsobligationsfond, där kom hela räntan faktiskt från kreditpåslaget. Det är den extra ränta man får då för att ta kreditrisk. Sedan steg både underliggande räntor och kreditspreadarna jättemycket under förra året och det var ju faktiskt negativt som du var inne lite på, det var initialt negativt för de flesta typer av räntefonder.

Riktigt korta konservativa fonder klarade sig lite bättre. Och den här kreditspreaden har ju ökat flera gånger om faktiskt. Så det är ett helt annat läge nu och då skulle jag vilja trycka på den här andra sidan av myntet med en ränteuppgång, det är ju att vi har gått in i 2023  med ett helt annat ränteläge. Om räntorna inte rör sig åt något håll så kan du förvänta dig en riktigt bra avkastning på räntefonder nu.

JE: Vad skulle du säga har förvånat dig mest under den här tiden?

ML: Ja, om du hade frågat mig hade jag aldrig trott att räntefonder skulle kunna ha så mycket högre räntor som vi har jämfört med ett bankkonto. För vi har ju under många år kämpat med att konkurrera med bankernas nollräntor och nu ligger ju räntefondernas portföljränta, eller förräntningstakter betydligt högre än de flesta bankkonton. Och de som kanske då, om vi ska gå till bakgrunden till varför det är så, så är det ju det som förvånade mig då att de här leverantörskedjeflaskhalsarna, att de hängde kvar så länge och det hade ju olika förklaringar, men att de dessutom sen genererade och så pass markant inflationsuppgång och att centralbankerna responderade med så pass stora och snabba räntehöjningar som de gjorde. Det förvånade mig faktiskt.

JE: Men om man då intresserad av att investera i en räntefond nu? Du pratar om att om ingenting händer så kan man förvänta sig det här. Men det känns som att mycket fortfarande kan hända. Vad skulle du säga är viktigast att man är medveten om vad man väljer att investera i räntefonder?

ML: Ja, dels att det ju inte finns en insättargaranti som det gör på ett bankkonto om man funderar på att flytta pengar därifrån, så att man är medveten om det.

Sen är det ju precis som med en aktiefond, det här är ju marknadshandlade instrument som vi investerar i. De här obligationerna består ju av en kupongränta men också av en kurs, som kan både gå upp och ner. Så det tycker jag att man behöver vara noga medveten om och ta reda på vilken typ av räntefond man är på väg att investera i för att olika fonder påverkas olika om underliggande räntor stiger eller faller eller kreditspreadar stiger eller faller. Och det är där jag tycker att man börjar faktiskt plugga på lite då innan man köper.

JE: Det pratas ju nu om att, eller vissa förutspår att det kommer komma räntesänkningar. Vissa tror redan i slutet på det här året eller i början på nästa år. Hur kommer det här påverka räntefonderna och tror att det finns en risk att vi går tillbaka till det klimatet som vi hade förut med lite kämpigare klimat för räntefonder att skapa avkastning?

ML: Ja, om räntan skulle falla väldigt snabbt härifrån, då har vi ätit lite av avkastningen från framtiden kan man säga. När det gäller räntefonder så att då kommer vi få väldigt bra avkastning i många typer av fonder i år, men kanske då lite lägre avkastning nästa år. Men det här återigen då, olika fonder påverkas olika. Har man en väldigt konservativ, kreditmässigt väldigt konservativ fond, med väldigt korta löptider då kommer man påverkas i princip bara negativt.

Men har man fonder med längre löptider och både räntor och kreditspreadar faller, då kommer de att utvecklas väldigt bra och särskilt då om man har fonder med kreditinslag där det då troligtvis finns en exponering mot fastighetssektorn. För då finns det en indirekt faktor här att man kommer att se mer gynnsamt på fastighetsbolagen i en miljö med fallande räntor. Så man ska satsa då på fonder med kreditinslag och lite längre löptider om man tror att räntorna ska falla.

Men är man rädd så att säga för att det kan komma en uppgång i kreditspreadar och räntor, då är det bättre att hålla sig till en konservativ kort fond.

JE: Otroligt spännande! Stort tack Maria för din medverkan och det finns mycket att lära kring räntefonder men nu har vi lite bättre koll. Tills vi ses nästa gång, jag är Johanna Englundh för Morningstar.