Riksbanken höjde på torsdagen som väntat räntan med 25 punkter till 4,00 procent.
”Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Riksbanken konstaterar att utvecklingen går åt rätt håll, men att inflationstrycket i svensk ekonomi fortfarande är för högt.
"Ökningstakten i energi- och livsmedelspriserna har dämpats påtagligt, vilket är positivt. Men inflationstrycket är fortfarande för högt. Tjänstepriserna fortsätter att öka i snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt", skriver Riksbanken.
Riksbanken konstaterar att en hög inflation är problematisk för ekonomin i stort och särskilt kännbar för hushåll med små marginaler. Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare.
Räntebanan höjs även något och den ligger nu på 4,03 procent under det fjärde kvartalet 2023, upp från 3,99 procent i juni, och 4,10 procent under det tredje kvartalet 2024 vilket kan jämföras med 4,05 procent tidigare.
Stärkt krona efter beskedet
Den svenska kronan, som försvagats kraftig det senaste året, försvagades initialt några ören mot både euron och dollarn, för att sedan vända uppåt.
I ett separat pressmeddelande framkom det att Riksbanken, efter en utredning som aviserades i juni, beslutat sig för att valutasäkra en del av valutareserven. Detta kommer ske genom att sälja 8 miljarder amerikanska dollar och 2 miljarder euro mot svenska kronor. Beloppen motsvarar, enligt Riksbanken, ungefär en fjärdedel av valutareservens storlek.
”Åtgärden syftar till att begränsa Riksbankens förluster om kronan stärks och har inte ett penningpolitiskt syfte”, skriver Riksbanken.
Fler möten nästa år
Nästa år kommer Riksbanken att hålla åtta penningpolitiska möten istället för nuvarande fem, i linje med ECB och FED.
”Fler beslutstillfällen underlättar för Riksbanken att snabbare anpassa penningpolitiken till rådande läge och oftare kommunicera en samlad syn på den ekonomiska utvecklingen”, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett pressmeddelande.
Enligt Riksbanken är åtta penningpolitiska möten mer i linje med internationell praxis. Vid fyra av de åtta penningpolitiska mötena kommer en penningpolitisk rapport med prognoser inklusive räntebana att publiceras. Vid resterande fyra möten publiceras inga nya prognoser.
Räntehöjning kritiseras
Riksbankens höjning möts av kritik från flera håll och uppges vara både skadlig och onödig av LO:s chefsekonom Laura Hartman i ett pressmeddelande.
"Sveriges ekonomi krymper. Samtidigt går många hushåll på knäna. Ändå fortsätter Riksbanken den inslagna vägen med räntehöjningar. Det är oförsvarligt, eftersom det inte är den medicinen som biter på inflationen. Riksbanken straffar alltså tyngda svenska hushåll och ökar arbetslösheten i Sverige – helt i onödan, säger Laura Hartman.", skriver hon.
Enligt Laura Hartman borde Riksbanken använda den självständighet den har till att göra en uppdaterad, egen analys, istället för att "slaviskt följa den europeiska centralbanken".
Svensk Handel stämmer in i kritiken och menar att den offensiva räntepolitiken riskerar att få dramatiska effekter på arbetsmarknaden.
”Fler räntehöjningar kan leda till att vi får en djupare lågkonjunktur”, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel enligt Dagens industri.
”Det finns starka tendenser på att arbetsgivare behåller sin personal i väntan på en vändning i ekonomin. Vid en längre lågkonjunktur kommer man att tvingas göra sig av med anställda”, tillägger hon.
