Därför är din avkastning negativ trots att din fond visar plus

Gapet avslöjar hur investerare tajmar fondköp fel

För att analysera hur svenska investerare tajmar marknaden undersöker vi två typer av avkastning. Totalavkastning återspeglar tillväxten av en fonds värde mellan starten och slutet av en period som man kan få genom en köp-och-behåll-investering. Investerarens avkastning visar effekten av flöden genom att inkorporera mängden tillgångar i fonden under olika perioder i beräkningen av avkastningen. När investerarens avkastning ligger efter totalavkastningen har genomsnittskronan i fonden tjänat mindre än vad en hypotetisk investerare skulle ha tjänat genom att vara investerad under hela perioden (med vissa förbehåll).

Under de senaste fem åren har svenska investerare över lag klarat sig ganska bra, gapet för samtliga fonder och kategorier i Sverige ligger på 0,35%. Det är bättre än exempelvis Luxemburg, Irland, Hong Kong och Singapore, men något sämre än Storbritannien och Finland.

Framför allt misslyckades svenskar med att tajma rätt i aktiefonder. Det visas genom att den totala avkastningen de senaste fem åren ligger på 11,0% medan investerarnas avkastning ligger på 10,5%, vilket ger ett gap på 0,5%.

"De flesta investerare köper fonder precis efter de har gett lysande resultat och precis innan nedgången börjar", säger Matias Möttölä, Director of Manager Research på Morningstar i Europa, i studien Mind the gap 2023 - Investor returns around the world, som fokuserar på sex nyckelmarknader globalt.

Det är dock positivt att gapet är nästintill obefintligt för blandfonder, en kategori som tenderar att locka mindre erfarna investerare. Att investerarnas avkastning är densamma som totalavkastningen indikerar att dessa investerare har hållit fast vid sina fonder och inte försökt tajma eventuella köp och försäljningar.

”Hetaste” fonderna visar de största gapen

Matias Möttölä konstaterade även i sin studie att gapet mellan investerarens avkastning och den totala avkastningen var stor bland de aktiefonder som säljs brett mellan olika länder i Europa, med sin hemvist i Luxemburg och Irland. I Luxemburg låg gapet på 1,32 procentenheter per år medan Irland noterade ett gap på 0,91.

”Våra siffror visar att investerare tenderade att prestera bättre i större fonder; den likaviktade genomsnittliga skillnaden i investerares avkastning var smärtsamt hög med 1,61 procentenheter när båda gränsöverskridande marknaderna inkluderades”, förklarar Matias Möttölä.

De största gapen hittades ofta bland små fonder, och skillnaderna var också högre för strategier som genererade högsta totalavkastningen och högsta volatiliteten – en indikation på att sparare försökte jaga avkastning. Detta stöds ytterligare av fyndet att den tiondelen av fonder med högst nettoinflöden under perioden – de "hetaste" fonderna – också hade de största skillnaderna.

Även i Sverige går det att se tendenser att populära sektorfonder, såsom alternativ energi och fastigheter hade de största gapen.

”Ett av de dominerande teman under de senaste fem åren har varit energiomställning, dock ett område som visat sig vara särskilt svårt för investerare att navigera. Bland aktiefonder i Morningstar-kategorin för alternativ energi avkastade den genomsnittliga fonden 13,3% (tillgångsviktad), men den genomsnittliga investeraren satt kvar med blygsamma 2,9%, vilket resulterade i ett gap på hela 10,4 procentenheter”, konstaterar analytikern.

Gapet hos de 20 största fonderna i Sverige

För att gå på djupet kring gapet mellan fondernas avkastning och investerarnas avkastning illustreras här nedan gapen för de 20 största fonderna i Sverige.  

Det är lite spridda skurar, med globalfonder både i topp och botten, likväl som indexfonder både i topp och botten. Det är dock i tre indexfonder som investerarna lyckats generera en högre avkastning är totalavkastningen, medan de tycks ha haft det kämpigare i Storebrand Global Plus, Handelsbanken Global Tema samt Swedbank Robur Globalfond. 

I listan ser vi dock återigen att gapet för blandfonder håller sig på marginella nivåer, medan det är större i aktiefonder. 

Aktiva vs. passiva aktiefonder

I likhet med övriga marknader var gapet mindre totalt sett för passivt förvaltade aktiefonder även i Sverige. För indexfonder noterades ett gap på 0,3%, medan aktivt förvaltade aktiefonder hade ett gap på 0,6%.

Investerare i både Sverige och globalt har förflyttat tillgångar till passiva fonder i en betydande takt, vilket ser ut att vara ett klokt val då gapet är mindre än för de aktivt förvaltade fonderna. Förutom att fonderna har ett lägre pris kan ett annat argument vara att de uppfattas som enklare att använda: investeraren vet att fonden kommer följa sitt jämförelseindex, och behöver inte fundera på huruvida förvaltarens investeringsprofil passar investerarens. Sedan kan det även vara så att en investerare som väljer en indexfond är mindre spekulativ, och undviker att jaga kortsiktig avkastning genom att sälja och köpa fonder.

Undvik volatila fonder

För att undvika att falla offer för gapet mellan fondens totala avkastning och din avkastning finns det en del insikter att ta vara på. Till att börja med tenderar investerare att ta mindre skada när de köper eller säljer en fond om de väljer mindre volatila instrument. Exempelvis var gapet för blandfonder nästintill obefintlig i Sverige. Å andra sidan är sektorfonder, såsom energi eller teknik, svårare att hantera. De har ofta perioder med exceptionell avkastning som lockar investerare när större delen av uppgången redan har inträffat.

En annan insikt gäller de mindre volatila fonderna inom en viss kategori. I allmänhet har dessa ett mindre gap mellan totalavkastning och investerarnas avkastning, till skillnad från mer riskfyllda delfonder som kan ha större rörelser av över- och underavkastning, vilket får investerare att sälja vid fel tidpunkt.