Det kommer förmodligen inte överraska dig att höra att jag, som långvarig aktieanalytiker, också är har investerat under en längre tid. Men trots min erfarenhet av marknaden är jag långt ifrån perfekt. Jag har gjort min beskärda del av investeringsmisstag, och några av dem gör jag just nu.
Syftet med denna text är inte att straffa mig själv. Istället är det förhoppningsvis en påminnelse om att perfektion inte nödvändigtvis behöver vara fienden till tillräckligt bra. Att börja investeringsresan med målet att kontinuerligt lära och förbättra sig är ofta den bästa strategin för långsiktig framgång.
Med det i åtanke kommer jag nu dela fem vanliga investeringssynder som jag själv är skyldig till:
Jag är (förmodligen) för tungt investerad i aktier
Min investeringsportfölj består av både mina pensionsbesparingar och ett separat beskattningsbart konto som fokuserar enbart på enskilda aktier.
När dessa sätts samman ligger mitt investerade kapital i 82% aktier och 18% räntebärande värdepapper, långt från en vanlig 60/40-portfölj eller från tumregler som föreslår att man ska tilldela 100 minus ens ålder till aktier.
Min aktieportfölj har hemmabias
Ungefär 70% av den aktiedel av min samlade portfölj är i nordamerikanska aktier. Denna hemmabias är ännu mer framträdande i mitt direkta aktiebeskattade konto, där 15 av de 16 aktierna jag äger handlas främst på amerikanska börser.
Samtidigt är 25% av min totala portfölj investerad i andra utvecklade marknader som Storbritannien, Europa och Japan. (Trots att jag ledde Morningstars team av analytiker i Australien i nästan fem år, kan mina tidigare Sydney-kollegor bli besvikna över att lära sig att jag inte direkt äger några värdepapper listade i Australien. Förlåt, kompisar!)
Detta lämnar endast 5% investerat i aktier på tillväxtmarknader, vilket ligger under den globala marknadsviktningen på 8%. Även om vissa av företagen i min portfölj utan tvekan är knutna till geografier som Asien eller Latinamerika, kan det vara värt att överväga några direktinvesteringar i aktier från utvecklingsmarknader.
Mitt handelskonto är för koncentrerat
Min aktieportfölj består endast av 16 enskilda aktier, vilket är under den typiska riskreducerande riktlinjen som rekommenderar att man håller minst 20 enskilda namn. Denna effekt är mindre relevant när man överväger alla mina investeringar, inklusive fonderna i mitt pensionskonto, men det kan argumenteras att en högre diversifiering kan vara lämplig.
Självklart kan för mycket diversifiering få min portföljs avkastning att likna ett underliggande index, vilket dämpar effekten av mina övertygelser. Jag vill att varje aktie ska ha ett betydande bidrag till portföljens resultat när jag tror att det finns en betydande säkerhetsmarginal i ett namn som kan generera en solid riskjusterad avkastning. Visserligen kan 16 aktier fortfarande vara för få, men det är inte långt i från den rekommenderade portföljen på 20-30 aktier.
Jag överviktar storbolag
Morningstar US Market Index består till 73% av storbolag, vilket är att förvänta med tanke på de regler som ligger till grund för indexsammansättningen. Men i min individuella handelsportfölj är exponeringen ännu störra, med 83% i de största företagen.
Denna övervikt kan återigen ses som en otillbörlig riskökning. Men det är också en produkt av min personliga investeringsstil. Jag brukar i allmänhet investera i företag med varaktiga konkurrensfördelar, en "ekonomisk vallgrav" på Morningstar-språk. och varje aktie på mitt skattepliktiga konto har tilldelats ett smalt eller brett Morningstar Economic Moat Rating.
Nu betyder det inte att att vara stor direkt leder till varaktiga konkurrensfördelar. Om något kan orsakssambandet flyta i motsatt riktning: storbolagsaktier kan ha byggt upp sin styrka genom att hålla konkurrenterna på avstånd under långa perioder. Men ändå, att bygga en portfölj av enskilda amerikanska aktier fokuserade på vallgravar, särskilt breda sådana, innebär ofta att man koncentrerar sig på stora företagsnamn.
Jag säljer sällan aktier
Att hålla sig investerad är viktigt. Min senaste forskning visar att det inte är lönt att försöka tajma marknaden i allmänhet jämfört med en stadig köp-och-håll-strategi på mycket lång sikt. Men ibland blir aktier dyra, och det kan vara värt att sälja för att ge plats åt andra, mer attraktiva idéer.
Även om jag i allmänhet siktar på att hålla värdepapper under mycket långa perioder – jag har till exempel ägt Berkshire Hathaway [BRK.B] sedan 2009 – så har jag gjort mig skyldig till att hållt fast vid aktier lite för länge. Mitt senaste misstag är Merck & Co. [MRK]. Aktiens pris ligger nu nära sitt uppskattade verkliga värde, men i efterhand hade jag kunnat undvika en hel del av den senaste tidens smärta om jag hade sålt när namnet visade sig vara mer än nästan 20% övervärderat i början av 2023.
Tur och omdöme
Trots en rad misstag har mina investeringar generellt sett presterat i linje med mina förväntningar och risktolerans. Jag känner mig lyckligt lottad som har kunnat dra nytta av möjligheter som jag fått och tar inte något för givet.
Men i en anda av ständiga förbättringar är det bra att se min lista över misstag. Vissa är acceptabla, men andra är produkter av tröghet, kunskapsluckor eller helt enkelt brist på tid. Oavsett vilket, listan ovan får mig redan att tänka på 2024 års nyårslöften, med hopp om att bygga ännu större framgång. Jag hoppas att du också kommer att ha nytta av min lista av investeringsmisstag.
