Johanna Englundh: Morningstar har introducerat en ny serie Low Carbon Transition Leaders-index. Idag har jag med mig Rob Edwards, Director of Product Management for Index Products, för att prata om vad detta innebär för investerare.
Rob, trevligt att ha dig här. Först och främst, investerare kan redan få exponering mot olika ESG-strategier när de investerar. Varför finns det ett behov av ytterligare en?
Robert Edwards: Ja, det gör jag. Tack för att jag fick komma. Jag skulle säga att det har skrivits mycket om spridningen av index, men jag tror fortfarande att investerare efterfrågar indexprodukter som fokuserar på klimatförändringar och som inte helt ignorerar energisektorn. Jag tror att det ni såg under 2022 verkligen gjorde investerarna uppmärksamma. Många hållbarhets- eller särskilt klimatinvesterare var mycket underviktade i kolintensiva sektorer som energi 2022 när oljepriset vände. Morningstar Low Carbon Transition Leaders-indexen är alltså ett praktiskt sätt att närma sig klimatinvesteringar som inte helt utesluter koldioxidintensiva sektorer. Många index som redan finns är väldigt bakåtblickande, så detta index introducerar också en väldigt framåtblickande strategi som återigen faktiskt kan stödja omställningen av några av de mer koldioxidintensiva sektorerna i olika branscher.
Englundh: Så vad är då kriterierna för att ett företag ska hamna i indexet?
Edwards: Ja, det är en bra fråga. Det finns två huvudkriterier för att företag ska inkluderas i indexet och vi skapar i huvudsak vad vi kallar en sammansatt poäng med två kriterier. Det första kriteriet är vad jag skulle kalla "var företagen befinner sig idag". Det är lite bakåtblickande, men det är företagets koldioxidintensitet. Det vi tittar på är alltså ett företags fulla intensitet, dvs. Scope 1, 2 och 3, och det skalas av företagsvärdet inklusive kontanter. Så 50% av den sammansatta poängen är koldioxidintensitet. Den andra delen, där indexet har fått sitt namn, är Sustainalytics Low Carbon Transition Rating och i synnerhet ledningspoängen. Detta betyg, särskilt ledningspoängen, ger ett mycket framåtblickande och immateriellt sätt att utvärdera ett företags framsteg mot en omställning. Det handlar alltså om saker som verkligen ligger inom ledningens kontroll. Så, sätter företagen upp och uppfyller utsläppsmål? Har de en policy för ersättning till chefer som är kopplad till klimatförändringsprinciper? Investerar de i ny teknik för klimatomställning, och liknande saker? Så vi kombinerar i huvudsak dessa två faktorer, koldioxidintensitet och poäng för hantering av lågkoldioxidövergång, för att utvärdera företag inom varje sektor.
Englundh: Så hur många företag kan en investerare förvänta sig att få exponering mot när de investerar i en produkt som följer detta index?
Edwards: Ja. Det sätt som vi faktiskt konstruerar indexet på är att vi gör detta på vad vi kallar en best-in-class-typbasis. Så vi tar den övre halvan av varje sektor, så energi, kommunikationstjänster, teknik efter marknadsvärde. Så vi riktar in oss på den övre halvan av marknadsvärdet baserat på den sammansatta poäng som jag nämnde tidigare. I vårt globala index har vi cirka 738 företag jämfört med moderindexet, som är startuniversum för den här produkten och som har cirka 3 000 företag. Så återigen riktar vi in oss på cirka 50% av indexets marknadsvärde men du har ett betydligt minskat antal totala beståndsdelar i det slutliga indexet.
Englundh: Och har du några exempel på några av de företag som kommer att ingå?
Edwards: Ja, jag tror att två bra exempel visar en viktig princip för detta index som återigen är att försöka att inte utesluta alla koldioxidintensiva industrier och verkligen stödja ledarna i dessa industrier. Total är ett exempel som kanske är överraskande, ett exempel som man kanske inte förväntar sig i ett klimatfokuserat index eftersom de naturligtvis är en fransk olje- och gasjätte, men de har ett högt koldioxidavtryck idag, men de har mycket ambitiösa mål inklusive netto nollmål till 2050 som bekräftades vid COP28. Och de har också tagit mycket konkreta steg i riktning mot nettonoll genom att redovisa saker som koldioxidpriser och sitt investeringsbeslut och även fastställa en ersättningspolicy för sina chefer baserad på klimatförändringar.
Ett annat exempel är kanske något som är mer bekant för ESG- eller hållbarhetsinvesterare, nämligen Ørsted, det danska energibolaget som är världsledande inom utfasning av fossila bränslen med 70 % av sin energi från förnybara källor. Så återigen, två företag på olika nivåer av spektrumet, men jag tycker att det visar att vad vi försöker göra med detta index är att stödja alla branscher eftersom vi tror att alla branscher, alla sektorer spelar en viktig roll i övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Englundh: Så slutligen, finns det något som en investerare bör tänka på när man investerar i en produkt som använder detta nya index?
Edwards: En sak som vi försöker predika med alla ESG-index är att när du fattar ett beslut som går bort från ett marknadsvärdesviktat index, bör du förstå vilka aktiva risker som finns i ett index. Så vi vill framhålla att hållbarhetsinvesterare måste vara medvetna om dessa nyanser inom varje jämförelseindex om de ska investera i en passiv produkt, eftersom varje gång du går ifrån ett marknadsviktat index är detta aktiva beslut, så du kan vara överviktad en sektor, du kan vara underviktad en sektor, du kan utesluta företag så att du kan ha vissa idiosynkratiska risker. Så återigen, vi vill verkligen bara predika att med denna typ av strategi måste investerare göra sina läxor innan de investerar.
Englundh: Så, som alltid, titta på vad du investerar i och förstå produkten. Tack, Rob, för att du gästade mig idag. Och tills nästa gång är jag Johanna Englundh för Morningstar.
